Aftonbladet – 5 januari 1864, sida 3

ling, hvars titel redan uivisar grumlighet i tanken, och hvars mot titeln föga svarande ; hufvudianehåll är framställande efter danjska och preussiska ministerdepescher af par I tiernas ställning i Sverge, vid slutet af frihetstiden, får, trots dess saknad af ordentlig planläggning och bristande öfverskådlighet, och i trots af de både logiska och grammatikali: ska bockar hvaraf den hvimlar samt den äckligt anspråkstulla bombast, hvaraf den lider, der författaren ej rätt och slätt refererar ministerdepescher, gå fri från anmärkningar, och författaren till och med komplimenteras för sin enkla och flärdlösa stil. Det ej föraekbara misslyckandet af hans profföreläsning öfver af fakulteten förelagdt ämne ursäktas med sjukdom. Vi vilja ej vidlyftigare uppehålla oss med denna sorgliga sak, utan öfverlemna åt den läsare, som vill förskaffa sig visshet om, huru ett aksdemiskt befordringsärende icke bör behbani. , att sjelf taga kännedom om dessa skrifter. NR Underrättelser från Danmark. Frän Kiel skrifves den 30 December: 4I eftermiddags klockan halt 4 anlände hit med extratåg pring Fredrik af Augustenborg och tog in på jernvägshotellet. En stor folkmassa samlades genast utanför och prinsen höll till densamma ett tal, hvari han lofvade guld och gröna skogar samt att vilja göra allt för det herrliga, fria tSchleswig-Holstein. Derefter besåg han staden, åtföljd af en professor, en rådman och en tredje person. Åtskilliga skrån med fanor och em: blemer beledsagade vagnen. Musikkåren spelade tSchleswig-Holstein meerumäschlungen4, och folkmängden instämde. Illuminationen i afton är ännu mera storartad än den i går och här anordnas fackeltåg. I Berlin är man mycket förtretad öfver Englands sednaste uppträdande till Danmarks förmån, men försäkrar att man icke skall bry sig derom. Tyska förbundet är icke en makt som låter föreskritva sig lagar.4 En synnerlig oginbet af England finner man det vara, alt det icke tillåtit Preussen köpa de begge pansarfarlygen som voro beställda för sydstaternas räkning, men blefvo seqvestrerade. örsenhballes öfversigt öfver det förflutna årete handel förråder mycket bekymmer öfver ett krig med Danmark. Hamburg lärer komma att lida mest deraf, Man borde väl kunna hoppas att de medförbundna nu ändtligen fullgöra i afseende på sjöförsvaret hvad de så länge försammat. Följande poem af den gamle skalden C. Hauch läses i Fiedrelandet: Fredrelandssang. Saa er förstummet nu den stolte Tale, Der over Havet kom fra Bretlands Sale, Der löd som Varselsord fra Bölgen blaa, At Danmark ei alene skulde staae, At Englands Folk hver Voldsdaad vilde hemme. En bedre Luftning kom fra Norges Strande, Den kom fra Fjeldet ved de dybe Vande, En eerlig tro, en sterk og mandig Röst, Der fandt en Vei til Danmarks varme Bryst, Mens Sverigs edle Sönner sidde hjemme. Grankledte Fjeld, hvor jeg mon Lyset skue, Trofaste Folk, som ingen me kan kue, Du stedse mindes skal paa Danmarks Vang, Thi Ord og Tanke, Digt og Heltesang Til evig Tid med Dig os maae forene. Vi er kun Faa, of vi ha mange Fjender, Med List og Falskhed de vort Land omspinder, Men vi det veed, att Lögnen skal forgaae; Kun Ret og Sandhed kan for Gud bestaae, Det er vor Tröst, endskjönt vi strider ene. Langt heller döe, end svigte Land og Qvinder, Og glemme Nordens Glands och store Minder, De höie Heltesagn i Tidens Sköd, Det skjönne 8 OR der ved vor Vugge löd, Og klang som Tryllesang bag Danmarks Skove. O, södt at döe for Danmarks gamle Rige! Langt heller döe end feig for Fjenden vige, Og taale Skandsel, Hovmod og Foragt; 4 Hvis Du tör döe, da svinder Fjendens Magt, Da vender Vinden sig paa Tidens Vove. De skal ei juble meer ved Folkets Qvide, Og de skal ei vort Rige sönderslide, Og treede Danmarks Banner under Fod, För skal det farves af vort Hjerteblod, Og Danmarks Seier af vor Grav skal stige. Men sank vi Alle nu for Fjendens Velde, Da boe der Brödre bag de gamle Fjelde, Da voxe Sönner frem i Dalens Sköd, Og de skal hevne deres Fedres Död, Og Nordens Kraft skal frelse Danmarks Rige. C. Hauch.