Mexiko och der samlat en stor förmögenhet, om hvars ureprucg tvenne historier voro i svang i Rumelli, och af hvilka hvardera hade sina anhängure, Enligt den ena tolkningen hade Pietro gift sig med ett owmätligt rikt fruntimmer, och som till på köpet var dotter till en grand af Spanien; enligt den andra hade han uppgräfvit ur marken en strumpa full: med juveler, hvaremot vi kunpa försäkra att Pietro hade gift sig med ingen mer och ingen mindre än dottern tll en byggmästare, som var långt ifrån rik, och att han aldrig hade heft några andra juveler än ett qvickt hufvud, en företagsam anda och en omutlig redbarhet. — Pietro hade etter månoga års förlopp återvändt till sin födelseort, åtföljd af maka och barn. Utan att ejell visa sig, hade han begagnat sig af Barnaby (hvilken var från sam ma by som han, och som han hede träffat i Mexiko samt räddat från bungersnöd), för att realisera sin älsklingsplan, som varingen annan än att i sin födelseby uppbygga åt sig ett v. ckert hus med ett högt läge. Eno rilning till ett sådant hus hade legat i hans pulpet usder mera än tio år. Det var på den del af markisens jord, som låg ofvanom borgen, hwvarpå Pietro hade kastat sina bliekar. Den rike byggmästareu kände allt för väl del Palmettos envisa nyck att ej vilja hatva någon som kunde öfverskåda borgen, för att han ej skulle varit öfvertygad att markisen aldrig skulle vilja sälja en enda fotsbredd at den ifrågavarande jorden åt någon som egde medel! att bebygga den. Det ver derför som han hade användt B:roaby ait föreslå köjet, som om det varit för Barnabys egen räkniog. Listen lyckades såsom vi redm sett. och markisep hade ej väl vändt ryggen åt Rumelli förr än Pietro föll öfver sitt rof i spetsen för en hel här af arbetare. Träd fälldes, marken planerodes, en terrass upp: murades, byggnadsmaterialer samlades, och inom kort höjde sig manshögt murarne till det som skulle blifva Pietros boning.