Aftonbladet – 2 januari 1863, sida 3

; Vv1 vilja halva Danmarks position klar ocI precis och framför allt se till, att vi verk ligen kunna gagrca dess och Skandinavien sak, innan vi lögga vårt svärd i vågskålen. — Upsalaposten innehåller en längre pole misk uppeats mot Dagligt Allehanda, utoi hvilken vi meddela följande: i Som bekant, afråder N. D. Allehanda vår re. gering att lemna Danmark väpnadt understöd i dess kamp mot Tyskland, på den grund att Sverge derigenom skulle blifva vanmäktigt att afvärja ett angrepp trån Ryssland, som helt säkert ej skulle uteblifva, så gnart den sverska hjelpkåren väl hunnit ned till Slesvig. Det är märkvärdigt hvad åsigterna kunna hastigt vexla! Förlidne vår, Gå N. D. Allehanda yrkade att Sverge skulle taga initiativet till ett anfallsjörbund mot Ryssland, förklarade samma tidning, att den dag, som i dag är, visar oss ryska kejsardömet vanmäktigt pantemot de elementer till upplösning. som det vär i sitt eget sköte; förklarade, attRysslands flotta består sf en mängd gamla genomruttna träkolosser, af hvilka de flesta icke ens i fr-åstid kunna hälla sjön; förklarade att Ryssland har hvarken penningar, kredit eller mekaniska verkstäder för byggande af pansarfartyg. Sh Iät det den tiden tse N. D. A. för den 13 ech 15 April förl. å.). Då var Ryssland vanmäktigt, då befarades ej att dess genomruttna träkolossert kunde till Stockholm öfverföra en armå om ett par hundra tusen man och sedan, beherrskande Östersjän, underhålla dess förbindelser med hemmet, då var Sverge en riktig stormakt, då hette det, att Ryssland, nu så svagt, föret i en aflägsen framtid — vemligen sedan det ge: nomgått det stärkande badet af den sociala revolutionen, som befriar och upplyser massorna — kunde tänka på att anfalla oss. Och nu, medan den polska revolutionen oförsvagad fortgår, sedan Ryssland fått att syssla med tscherkesserna, då det nödgas vara på sin vakt mot Turkiets rustningar, då dess goda vänner, Preussen och Österrike, hilla på att fjättra sina hjelpsamma händer vid Eidern, då dess financiella ställning är sådan som ryska bankens insolvens angifver, då Ryssland tydligen befarar att anfallas af en koalition nästa vår, nu — är Ryssland farligare för oss än någonsin, nu skulle det ej tveka eller dröja att anfalla oss om vi sända en hjelpkår till Slesvig! Det är märkvärdigt hvad åsigterna om samma sak kunna ändras — allt efter behofvet för tillfället. Då var det rent af en dårskap att frukta ett ryskt angrepp, då reste sig Soöf-verstigliga hinder4 deremot, då hånade N. D. Allehanda den högt uppjagade fruktan för en ögonblicklig landstigning i Stockholm och fann det löjligt, att annars förtåndigt folk kunde hysa en sådan farhåga (N. D. A. för den 22 April) ; nw deremot skulle Rysslands välde i Stockholm blifva den sannolika följden af svenska krigsmaktens afsändande till den slesvigholsteinska fejden4 (N. D. A. för den 16 Dec.), nu är man stenblind för hvad fosterlandets egen säkerhet kräfver, om man yrkar att Sverge för sin egen skull skall understödja Danmark (N. D. A. för den 17 Dec), nu vill man göra gamla Sverges sjelfbestsnd beroende af Rysslands nåde (N. D. A. för den 21 Dec.) om man vill med det enda möjliga medel som finnes, hindra att Danmark förvandlas till en rysk-preussisk vasall stat. Nu vore detta en ultraskandinavisk äfventyrarpolitik; men då den fredsälskande konung scar, för betryggande af Danmarks integritet, satte en del af vår här på krigsfot, samt utsatte oss för eventualiteterna af ett krig, äfven utan stöd af något stormaktstörbundt (N D. A. för den 22 prilj, då var vår politik ej äfventyrlig eller tenblind eller förrädisk mot fosterlandet, den 10g då endast ett berättigadt initiativ! — Men låtom oss gå vidare. Sedan det under denna höst redan länge berättats, att vår regering stode i underhandlingar med den danska om en allians, afsedd att Mr Danmarks icke tyska provinser mot ett anfall, för hvilket förbundet sökte en anledning i Marskungörelsen, började N. D. Allehanda med ytterlig häftighet angripa vår regerings danska pulitik, såsom den der ville offra svenskt blod i små intressens tjenst4, En allians, föranledd af det tyska angrepp som hotade Danmark på grund af Marskungörelsen, fördömdes då — det var i Oktober och November — af Allehanda i de strängaste uttryck. Deremot, när regeringen sedermera lät Posttidningen officielt förklara, att den ifrågavarande alliansens basis — innan underhandlingarna derom inställdes — var Minskränkt till då förhanden varande förhållanden, eller den då hotande eventualiteten, att Tyskland skulle angripa Danmarks icke tyska provinser. derföre att Danmark genom kungöre sen af den 30 Mars tagit ett steg till Holsteins utsöndrings, då fann N D. Allehanda (den 19 och 21 Dec.) denna förklaring glädjande och lugnande och yttrade att na tionen utan tvifvel skalle med den största tillfredsställ:lse helsa derna förklaring, hvaraf synes att Sverges både ära och intressen blifvit bevarade. För en å två månader sedan fördömdes regeringens uppträdande i små intressens tjenstt; nu åter prisas öfverljudt hennes vård om nationens ära och intressen; anledningen till fördömelsen var i November månad, att hon lofvade Danmark hjelp i ett krig, framkalladt af Marskungörelsen ; anledningen till berömmet är den 19 Dec. — precis den samma! Då för tio månader sedan vår utrikesminister på rikseps ständers bord framlade en samling diplomatiska handlingar i danska frågan, uttalade N. D. Allehanda ej någon enda, ens den allra ringaste, anmärkning mot den politik uti danska frågan, som i nämda handlingar så klart och bestämdt fanns uttryckt. Åtskilliga omständigheter gifva tvärtom vid handen, att tidningen då gillade denna politik. Hon yttrade t. ex. den 22 April: tSvenska folket har, som vi tro, med ogrumlad tillfredsställ :Ise funnit, att vår regerings utrikes politik erkänner en viss solidaritet mellan Nordens folk och deras politika intressen gentemot främmande makter. Ännu då man, med anledning af Allehandas Novemberfälttåg mot grefve Manderström och alliansen, förehöll tidningen, att hon bort under den föregående delen af året, medan tid var, söka leda regeringen in en annan stråt, än den i de diplomatiska handlingarne betecknade, hade hon ej ett ord till ogillande af den politik, regeringen under loppet af flera år följt. Men nn, först nu, omtalar bladet (den 16 Dec.) att det ir säkert, att de båda volymer af Diplomatiska handlingar rörande danska frågan, som icke längesedan (läs: i Februari och Mars 1863) blifvit offentliggjorda, ingalunda emottagits med oblandad tillfredsställelses. Samma dag låter ladet förstå, att det kan anses ganska tvifvelaktigt, om icke svenska kabinettet, genom sin itver och enträgenhet i danska frågan, mer än en gång blottställt siv värdighet och kompromette al sill eget lands intressen.v Man jemföre dermed jyningens ofvan refererade utlåtande af den 19 ec. Den 11 Dee. yttrade N. D Allehanda att i råga om den nya danska grundlagen kan Dan mark icke gifva vikas för de påtryckningar. som se alt få densamma upphäfd. Att för blott rot och påtrvekningar än der fallas — tillägser bladet — vore ett politiskt sjelfmord, ett nord på Danmarks egen ära. Det olyckligaste rig kunde icke blitva olyckligare för Dannark. Men den 22 Dec utlåter sig samma tidning med en fräckhet uten likhet, att Danmark :genom grundlagens uppoffrande, om det så för sodt finner, kan helt och hållet befria sig från let hotande kriget. Härunder utöser bladet mot dem, som ej hylla less för hvarannan dag vexlande åsigters, dej! örbatligaste beskyllningar: att de svika Sver-j: i H i 1