Aftonbladet – 2 januari 1863, sida 2

M g STOCKHOLM den 2 Jin. . Det nya året ingår under tecken, somtem ligen ofelbart bebåda, att delsamma tommer att förete krig, oroligheter och vädige skakningar. Det besrästar sig alltmera, ati de tyska makterna icke gjort sig någor begrepp om, hvad följden kunde bli deraf, att de så länge lekt med elden, att de tillåtit och uppmuntrat en agitation emot Danmark i hopp att tyskarne derigenom skulle afledas från uppmärksamheten på sina egna inre angelägenheter, Nu växer deana rörelse !! regeringarne öfver hufvudet och den begag i: nas såsom en förevändning för att kunna! konsolidera en inre demokratisk agitation, 1 j a ER mot hvilxen regeringarne ha svårt att uppträda, då den skenbart går ut på attunderstödja deras politik emot Danmark. 9akerna ha utvecklat sig derhän, att de för sta kanoosk ott som ljuder vid Bidera måste framkalla utbrotiet af ett krig, hvars di mensioner det är svårt att på förbandiänka sig, men som utan tvifvel blir mera omfat tande än något som egt rum efter 1815. Man bedrager sig storligen, om mån i anI ledning af den stiltje, som för ögonblicket synes råda i Polen, tror att de polska patrioterna uppgifvit hop; et och att resningen nu är kufvad. Man samlar sina krafter, man ordnar och rustar, och vi ha skäl atitro, att) första vårdag skall insurrektionen framstå med större krafter och resurser än någonsin förut och anstränga sf till det ytte i förhoppning på att under förhandeyvar politiska konjunkturer kunna påräkna o diversion från Frankrikes och Turkiets sida. Komme blott, såsom det förljudes, en fransk tlotta till Östersjön, för att hålla den ryska fiottan fullkomligt i schack, så skulle redan detta kunna vara af omätlig vigt för Polen. Hvad Italien angår, så visa 088 de sednaste underrättelserna, att det står, så alt säga. med luntan tänd, för att, så snart.ssignaler ljuder, storma fråm mot Venetien och ge Österrike fullt upp att göra. Sjelfra Gari baldi, som man vumera hade trott vara 8 sjukdom fängslad på sin lilla öklippa, reder sig att åter företaga en dust emot Italiens fiender. Sedan Egland nu — enligt hvad telegrafen i dag meddelar — förklarat i frankurt, att det amser sig förpligtedt avi bistå Danmark, om tyska trupper öfverskrida Ei detn, så blir i och med detsamma både Frankrikes och Sverges-Norges ställning till denna sak mycket klar. Vi betvifla visst icke, att kejsar Napo leon, sedan han pu bar England bestämdt bundet i detta tall, skall forteäita någon tid att yllra sig på elt så dunkelt och tvetydigt sätt, att tyskerne, i sitt nuvarande blinda rus, kuona i någon: mån tolka det till siv fördel. Och han skall i det fallet utsn tviflvel ha framgång; ty fanatismen har nu i Tyskland gått.så långt, att man sälter sig öfver alla konsideretioner. Af Englands hotelser och förklariogar låta hvarken medelstatsregeringarne, kom pu tyckas vilja upp: häfva sig til ledare, eller massan af tyska folket afskräcka sig; Euglands förmaningar och hotelser ha under det sednar:s året råkat så i missaktving, att Tysk!sor smickrar dan förbundskommiss.rierna låtit Augustenborgaren få begifva sig in i lpadet för att der vidtaga eina arrsngementer, är det bardt nära omöjligt. att numera undvik iendt lig konflikt vid Eidern, och rå dan inträffat har kejsar Napoleo af Englands i Frankfurt ofgitaa fc numera fria händer att mårschera mot Rhein. Hvad Sverge-Norge angår, så har vår reÅgering helt nyligen ati en depesch uppmanat England och Fraokrike att bistå Daomark och förklarat, att om någondera sf dem ville lemna bistånd, så vore SrergeNorze också färdigt derrll; men att om in gendera af dem skulle vilja lemna aktiv bjelp, så vill dock SvergeNorge tförbehålla gig att handla på egen hand, om ömständigheterna så påfordra, d. vöt. osa Niger gränsen kränkes. Sedan pu Brgland afgif vit den nyssnämnda förklaringen i Frankfurt och förmodligen i enlighet dermed äfven! besvarat vår regerings tremställving, är vår! ställning så bestämd, att det väl ieke lärer kunna falla någon som vill göra: anspråk på namn af statsman in. att. tittarsig. om efter något smygtål, genom hvilket man kunde sno sig undkv, genom att förut göra sig så liten som möjligt och afkläda fig all politisk heder, hvarje anspråk på aktung I och på sann sjelfständighet, hvarje förhopp ning påcen betryggad framtid. Vi bett illa visst icke, att det kan finnas någon politisk radotör, som sedan han, förut hele långa tiden förklarat, att Sverge Norge icke kan göra någonting på egen hand i denna sak, utan endast för så vidt det har stöd hos vågon af vestmaktersa, nu deremot skall förklara, att då Danmark har Englands bistånd, så behöfver det icke Sverges Norges. Men det vore en grym förolämpning att vilje förutsätta en så eländ:g sofism.-bos någor af våra kliga potiuska män: ma kap titt dk Vinssnen