so or a a JCM Lillalle Gen torste, som ilade till Marias hjelp. Inom få dagar had drottningen redan 4000 man, med hvilker styrka hon bröt upp mot Edmburg, som straxt öfverlemnade sig; Darnleys samman svurpa synas alldeles hafva förlorat fatton gen vid åsynen af drottningen i spetsen fö en så manstark här; allt hvad som kunde hinna att fly, kastade sig in i Epogland detta alltid påräkneliga tillflyktsställe fö: alla slegs politiska äfventyrare från Skott laod, ätskilliga herrar blefvo ertappade oc insatta i fängelse, tvenne hufvuden må ste falla, Mot Murray låtsade Mario on ingenting; kungen sjelf förklarade mec fråck penna inför drottningen och rådet at han på ära och tro? aldrig hade vetat dej minsta om detta nedriga förräderi?. Dettt var företa och ardra akten af sorgespelei Kuog Darnley?. Den tredje skulle icke länge låta vänta på sig: Maitlands kom. ott. : Ty det synes numera vara temligen be visadt, ett den komplott, hvarom här ät fråga, ursprungligen utgick från den sluge. men orolige statssekreteraren Maitland. Def var Maitland, som först vågade öppet före. slå drottningen en skilsmässa med Durnley, det var Maiuland som mot konungen samlade den koalition, hvars program slutligen blef ett en sådan narraktig och högfärdig tyrann måste skaffas ur vägen på hvad sätt som helst?, det var han som inledde förbin delsen med Bothwell (hvars makt hos drott: ningen efter expeditionen från Dunbar Castle tycktes endast för hvarje dag tilltaga) och som också lyckades vinna honom till ?hvad som helst? förmedelst ett eller annat skick ligt framkastedt ord om en kungakrona, bättre än en storamiralstitel. Att Botbwell, för att omfatta planen med deu redobogenhet, som han här utvisade, bade äfven ett annab motiv än äregirigheten, hur af en mängd författare blifvit påstädt, och den undersökning hr Schiern anställer rörande detta ämne, förriogar icke sannolikheten af ett sådant antsgande; vi mena tillvaron af ett ömmare förbållande mellan Maria Stuart och storamiralen redan före Darnleys mord, Hr Schiero sysselsätter sig likaledes mycket utförligt med den härmed nära förbundna frågan om huruvida Maria sjelf varit med i komplotten och egt på-förhand hemligheten sf Bothwells till det allra yttersta gående planer, eller om hon för sin del endast villigt lyssnat till förslaget om att låta sig lagligen skiljes från Rizzios mördare; vi lemna denna fråga å sido, såsom icke hörande till vår framställniog, och avmärka endast att den danske författarens kritik ef allt hvad hit hörer ställer Maria temligen ren i sådant afseende. Vi återtaga berättelsens tråd. En februar natt 1567 väcktes invånarne i Edinburg af en häftig explosion, com skakade husen äfven i stadens allägsnare qvarter. Hvad var det? — Ingenting annat än att kungen af Skottland, den unge Daroley, hade blifvit sprängd i luften. Han hade varit sjuk i kopporaa, var nu konvalescent, bodde icke på Holyrcods slott, utan hade blifvit Öyitad i ett hus, liggande mera afsi des för eig sjelf. Detta hus tillhörde en at Bothwells närmaste anhängare. Bothwell dell hade låtit föra krut dit från Dunbar astle, hvars guvernör han uu var, han hade genom några förtrogna noga och ändamålsenligt låt placera krutsäckarne i husets källare, han hade sjelf om natten först varit och rost sig på en bankett hos biskopen af Argyle, derifrån begaf han sig till stället för mordanläggningen för att tillse det allt aflopp riktigt; man hade en lång lunta, sow lörde in tll krutet i källaren, deona antändes... Ålltsammans gick som det borde pe efter vanlig teori för sprängning med krut; kung Darnley fördes st lufttrycket ett lång: stycke utanför det upplyftade och utspräng Ja huset och återfants död, liggonde under ett träd, fyra af hans tjenare drogos mer och mindre oisenkävnliga fram ur gruset, venne andra kommo, vidunderligt nog och ill Bothwells förderf, derifrån med lifvet. Drottningen befann sig på Holyvoods slott. Bothwell hade efter germngens utförande å skyndsamt begifvit sig också till Holyrood, der han hade rum på slottet för egen äkniog, att ban helt naturligt och menl.st äg i sin säng och måste ruskas ur sömnen ut den tjenare, som kom att bringa honom pudskapet om den förskräckliga händelsen. lela denna sak kunde icke undgå att väcka fantligt uppseende, hur litet än den aflidne ungen i lifstiden bade haft något parti för ig; misstankarna för tillställningen föllo nart på Bothwell, ty han hade begått vissa försigtigheter vid anordnandet, hvilka lätt örde folk på spåret, men så mäktig stod! an för ögonblicket genom drottningens gunst ; ch de rikaste adliga ätters anslutning till! ans person, och så skickligt bedrefs för frigt allt af dem, som stodo bakom honom, ! 1 (t hvarken angifvelser, hotelser, paskillter J: ller prestförbannelser kunde synnerligt uti itta. Darnieys fader, earlen af Lennox, ! ar den ende som vågade gå Bothwell rakt 1 at t l å lifvet, men den lagliga process, som han yckades få anlagd mot den misstänkte, slåide med att juryn eom en man frikände othwell och att parlamentet högridligen adfästade detta utslag. Från detta ögonlick stod intet i vägen för Wihvells ytter gare framgång; han närmade sig nu. era n storhets höjd, icke trappsteg för trappeg, utan med de dristigaste språng. Vid P bankett, som han i Åjril månad i Kdinarg gaf siva vänner och nästan samtliga damöter af Skottlands högsta adel — det ar på Ansleys berömda värdshus och feen bar derat fått namn af Ansleys supa? — undertecknades af de närvarande!l 1 adress, deri de föreslogo drottningen attle ilja Botbweil, 7för hans börds och förljen-In ers skull, till äkta make och sålunda an! 1 ;prödja de vådor, som kunde följa af drott(2 ogens fortsatta enkestånd; derpå följde ll :nna bekanta komedi med Marias enleveade genom Bothwell, ett ytterst roma-jn ;skt intermezzv midt ibland blodscener och k plitiska sammansvärjningar. Bothwel med A 1 liten armå of 8vO ryttare öfverraskart ottningen på en deunas utflykt till Stirling ! e astle, förer henne och hennes svit till s unbar, belägrer henne här på slottet — ed sina kärlekeförsäkriagar i fjorton daaj rs tid, samt lyckas till slut ivinga henne :n Re RR l f I H t r V