högst 16,0 qv. 50 pr. bränvin minst 12,3 , dito, elier i medeltal 14,4 qv. 50 pr. bränvin Glaeser uppgifver för öfrigt att ingen ak förständig bör kunna neka, att man ju ej hvarje rationelt drifvet bränneri kan af 10( gvarts mäskrum erhälla 14,4 qv. bränvin a! 50 procent alkoholhalt. En annan ny författare i ämnet, dokio: Sclwartzwäller, uppgifver i sin 1861 tryckta handbok med titel: tNeueste Verbesseru gen im Betricbe der Branwweinbrennerei att man, efter måttlig durechschbnitts beräk ning, al 100 qvarts mäskrum erhåller 15 qv. bränvin af 50 procents styrka. Genom sammanställning af alla dessa fakta och omdömen af fullt kompetenta personei lärer således med säkerhet kunna slutas, at! 100 qvarts mäskrum mycket nära motsvara 15 qvart tillverkadt bränvin at 50 procents styrka. Då nu 20 qvarts mäskrum draget 3 silbergroschen i skatt, så följer, att skat ten för 100 qvarts mäskrum, eller för 15 qvart tillverkadt bränvin af 50 proc., blir 13 silbergr. eller jemnt 1 silbergr. pr qvart. Men 10 000 qvart utgöra 4373 svenska kannor, eller 1 qvart jemnt 14 jumfrur eller 144, kanna, hvadan, efter en kurs af 1 thaler — 2,10 rdr rmt, eller 1 silbergr. — 9 Öre, det framgår, att den för närvarande i Preussen verkligt utgående skatten för bränvin af 350 proc. utgör 20,6 öre pr svensk kanna. (Enligt P. M. skulle den vara 52 öre.) Beträffande drawbacken eller dens, k. bonifikationen4, hvilken lemnas vid utförsel af minst en åm (60 qvart 26 !, kannor), så utgör densamma 10 pfennige, eller 5, silbergroschen för hvarje qvart, eller hvad som är detsamma V,, thaler 7,s öre för 42 kanna, d. v. 8. 17,14 öre pr svensk kavna, allt 50 procents bränvin. Man ser således — säkerligen till mångens förv ning -— att när uträkningarne af så väl den effektiva skatten, som den utgående drawbacken blifvit ärligt och nog. grannt gjorda, så befinnes det — hvad man väl också kunde vänta af en förnuftig lagstifining — ait den beviljade restitutionen understiger den skutt, som tillverkaren i medeltal erlägger, med orka 3!, öre pr kan: na, hvilket säledes utgör en förlust v.d export; då deremot våra b ävvinsbrännare samt deras eakförare haft mod att kringbära det påståendet, att restitutionen skulle med 26 öre pr kanna öfvers.iga den erlagda skatten och således utgöra en lika stor vinst vid exporten, För den som har någon erfarenhet af protektionistiska bearbetningar, ör en sådan djerfhet — hvars grud vi ej vilja efterforska -— icke så oväntad, som kanske för andra. Men vi hemstäila likväl om det icke, med sådana fakta för ögonen, kan vara skäl att i allmänhet med någon varsamhet motaga hvad som för dylika ändamål framlä 2es; äfvensom huruvida icke i detta fä da fall, den här meddelade utredningen visar, ej blott obehöfligheten at någon ylterligare tillökning i det redan alltför höga skyddet för våra bränvinsbrännare, utan ock riktigheten af rikets ständers egen, vid nästföregående r:ksdag (1860) yttrade mening, att den nuvarande tullsatsen för bräuvin och sprit ansågs innebära fullt tillräckligt skydd för den inhemska tillverkningen af denoa vara, och tillika vara den högsta, som utan fara för betydligare tultförsniilving, kan densamma åsättas.