förre bryggaren i Linköping Wawrinsky. För idkande af minuthandel: af handelsbokhållarne C. A. C. Ahlstedt, P. E. Larsson och D. L. Hirsch; samt i följande yrken, nemligen bagarne J. J. Gnospelius och N. J. Ahlström, nålmakaren J. H. Tidbeck och ornamentsbildhuggaren C. J. Pikulell. — Den af Upsala studentkår till studenterna i Kristiania afsända svarsadressen är af följande lydelse: I ett allvarligt ögonblick, som detta, då nordens urgamla gränser hotas af eröfringslystna och förblindade grannar, då dess sjelfständighet och ära stå på spel, är det en lifsfråga för nordens folk att för medvetandet hålla enhetstanken klar och lefvande, att läta den oförfalskad framträda i kraftig handling. Det är derföre med varm tacksamhet, vi mottagit från eder ett nytt bevis derpå, att bland våre norske bröder denna tanke lefver oförsvagad: vi tacka eder för det oinskränkta förtroende till vår ståndaktighet, I hafven lagt i dagen: vi tacka eder ändtligen för den betydelsefulla anledning I beredt oss, att samfäldt med eder få atgifva ett vittnesbörd om eföränderligheten af de tänkesätt, som vi så ofta i festens stund uttalat. Så låtom oss derföre med förnyad styrka uppre va vår gamla lösen: för ett enigt norden från Nordkap till Eidern! låtom oss med öfvertygelsens allvar bekänna, att Danmarks sak ej blott är en rättfärdig sak, som vi följa med välönskningar, utan att den är nordens sak, som måste värjas med gemensamma krafter. Att icke Danmark skall cnsamt uppbära ett hugg, som är riktadt mot hela norden, alla till förderf, oss derjemte till nesa, derföre har de förenade rikenas styrelse iklädt sig en borgen, som är ej mindre förbindande derför, att den endast gifvit sig tillkänna i vänskapens ord, i den broderligt framräckta handen. Denna hand skall ej dragas tillbaka, der den mötes af fullt förtroende, den skall ej töfva att gripa svärdet, ifall det gäller nordens land och nordens gräns: derom förvissar oss en regering, som städse styrkt norden till manliga rådslag och aldrig tvekat att med handling bekräfta sitt ord, en regering, till hvilken vi med desto fullare tillförsigt sluta oss, då vi veta, att I stån vid vårsida. Viinstämma således så mycket oförbehållsammare i edert uttaland-, som vi finna, att i denna sak ungdo mens varma öfvertygelse och vissa förhoppning på en gång motsvara pligtens och hederns fordringar, klokhetens reglor och vår konungs öppet framlagda mening. Enligt beslut, fattadt på allmän studentsammankomst måndagen den 21 December 1863. Å studentkårens vägnar C. J. H. Engstrand. Ordförande. RR —