Aftonbladet – 24 december 1863, sida 3

Ett sändebud från hertigen af Augustenborg med ett bref till kejsar Napoleon har blifvit mycket väl emottag-t af denne i Compiggne. Denona nyhet är säker och har kommit mig tillhanda ur en pålitlig oc opartisk källa, ee smet a Underrättelser från Danmark. Göteborgsposten yttrar med afseende på ställningen. följande : Vi befinna oss i en afgörande tidpunkt, då händelserna sjelfva spela största rollen och någon beräkning ej kan uppgöras i dag om hvad som imånäsada inträflar i morgon. Den kraft och energi, som man nu i Norge utvecklar för Nordens sak, skall snart, vi ega ej rättighet ait betvifla det, vinna efterföljd äfven här i landet, dä den stora allmänbeten väl tå:t det klart för sig, att det icke längre gäller blo:t vexlandet af noteri den tråkiga? dansktyska frågan, utan för svaret af Nordens dy: ara intressen. Det kan icke bestridas att den skandinaviska stämning, som sålunda börjar :ifva sig tillkänva i brödralanden, skulle kraftigt höja stämningen inom sjelfva Danmark. Attvår regering söker hålla folkhänförelsen tillbaka, är naturligt, ty hon behöfver lugn och tid; men hon skall ej länge kunna det, ieynnerhet som det icke mera är obekant för nåon, all å högsta ort stämningen är afgjordt är handlipg. I Tyskland bråkar man hjernan med attsöka utfundera, hvaraf den plöts liga krigiska omkastning härleder sig, som yppats inom hofvet i Stockholm. De flesta vilja tillskritva det vinkar från Frankrike, der man ock nu hyllar den satsen, att den dansk tyska tvisten börjar utträda ur sin egenskap af inre tysk och antaga skepelsen af en europeisk, genom hvilken uppfattning tyskarnes invasion får ksrakteren of eröfring, något som Frankrike ej skall underlåta ett förhindra på ett kraftigt sätt, om det ej låter sig göra genom: fredlig bilägg: ning å en kongress. Åfven inom Poglands politik synes en fastare hållning till förmån för Denmark hafva intagits. Emwglands förnämeta sträfvanden tyckas hittills, såsom förut bämte, gått ut på att förmå de tyska stormakterna fasthålla vid: Londonfördraget och evdsst uppfatta tvisen från synpunkten af en tysk förbundsexekution i Holstein, i hvilket fall Danmark skulle förmås att ej i detta bertigdöme göra något motstånd. Vi veta att danska trupperna återkallats, och af de tyska stormakterna har redan Österrike utfärdat en cirkulärnot i ungefär Englands anda. Men en kovfiikt skall dock svårligen kunna undvikas, på grund af tvistigheLen om befästningarne å de båda punkterna Rendsborg och Fredrikestad. Ettannat skäl fiones äfven, som skall ovilkorligen till sist framkalla törveckling, och det är den upproriska pro, agandan i Holstein, hvilken skall begugna sig af de tyska truppernas närvaro, för att söndra sig trån Danmark och om möjligt slita äfven Slesvig, åtminstone Sydslesvig, med sig. Det lider intet tvifvel, att England her uttalat sig emot denna propa: ganda, som är fientlig mot Danmarks intesritet, hvilken England vill upprätthålla. Englands påtryckning har äfven förmått de yska elormakterna, att motträda deona revolutionära propsganda. Skola nu exekutionstrupperna begagnas till utt hålla den ere i Holstein? Då skall en söndring app: stå mellan regeringarne och folket i Tyskland, hvilken skall kunna föranleds, äfven den, märkliga Händelser. Det är sannolikt i väntan på att något sådant skall kunna inträffa, som Preussens deputeradekammare vägrat det för ett eventuelt krig mot Dannark nödiga rustningslånet å 12 millioner. De inre .hvälfningar i Tyskland, som höraf kulle kunna bli: följden, visa redan på eftåod da mest gigavtissa konturer. Eller kola de tyska stormakterna böja sig för naiovalviljan, bryta sina ingångna förpligtelser och förklara ett koretäg mot det lilla Danmark, befordrande revolutionen? Detta igger visst icke i de regerande systemernas mak — men det kan dock vara möjligt. I ä fall skall Italien begagna sig af tillfället, utt söka lösrycka Venetien från österrikarne: äsningen är ock i Venetien redan i gång, ch Italiens rustningar antaga allt större dinensioner. I Ungern börja oroliga atämnor låte höra Big, hvilka väl krälva upp: närksamhet, och Österrikes okloka förtrycelsesystem i Gslizien skall, om litet luft san fås, enart äfven der framkalla en jör åsterrike farlig rörelse. Underrätteleerna rån Frankrike äro fulla ef mer och mindre utentiska rykten om ifriga rusinipgar inom nilitärk-etsarne, liksom det älven påstås, att nqvarteringskommissionerna i Rhentrakten ätt tillsägelse, att vänta en fransk observaionskår derstädes. En sådan demonstration an väl vara al Datur, att slå kallt vaiten fyer preussarnes heta pannor, likasom äfen den omståndigheten, att Posen ock kan li en skådeplåts för upproriska rörelser. England inser ocgsemt, hvilka brännara ämnen som kuona komma till utbrott, all den heta tyska rörelsen icke hämnas, ch det är detta förutseende af eventualiteerna, som antagligen förestafvat dees nu ntagna fastare cch bestämdare hållning till örmån för Danmark. Såvidt det under den nu i händelsernas jagar rådan förvirringen är möjligt att se, ro således Danmarks aktier, nyss så isole ade och nediryckta, åter ganska höga och tällniogen icke ogynnsam. Konung Kri tian synes äfven vara fast och bestämd i in hållning, så att den i farans stund så ödiga enigheten mellan konung och folk iu icke skall saknas i det hotade Danmark. Jet är möjligt, att vi se sekerna i ett för ordens sak väl gynnsamt ljus, men vi se örhållandena sådana de gestelts sig för 085 — våningen, och som skola fira julaltonen vid ljuskronors sken och med all den lyx som bjudes i ett rikt hem, skola nu våra fjät vände sig till de sista besök, vi aflägga i efton. Du kan kanske vara frestad att tags