Aftonbladet – 22 december 1863, sida 2

manhang och genom misstydning skulle unna erhålla någon förhatlig anstrykning, och efter att ha stapplat den ena illvilliga nsinuationen på den andra, kommer Nya Dagligt Allehanda till slut med följande ragiska proklamation, vederbörligen framväfd med kursiver och fetstilar: Sedan ofvanstående skrefs hafva vi fått unlerrättelser, som bekräfta att både i Danmark och här ganska vidtomfattande stämplingar äro i ull verksamhet för ätt störta vårt fädernesland förderf. Förhållandena förbjuda oss för närvarande att säga mera, men vi uttala till hvar ch en, som sätter sitt fäderneslands väli främta rummet, ett allvarligt Gif akt! Hvem kan tyda dessa runor? Förmodigen ingen menniska i verlden utom Nya Dagligt Allehandas redaktion. Men denna war en alldeles bestämd förpligtelse atticke a med sin storvigtiga hemlighet. Missverningsbalken stadger uttryckligen (4 kap. S 3, jemförd med 1), att vet man örrädeliga stämplingar å färde vara och lem ej afvärjer, så mycket han kan och mår, eller i tid ej upptäcker, då bör hav nalshuggas och gånge hans gods i löst och ast under kronan. Har återigen Nya Dagligt Allehanda insen förrädisk stämpling att upptäcka, då lömer den allmänna meningen ofelbart dess :edaktion såsom alldeles hufvudlös. Vi undra i sanning, huru länge den halt: ösa och dåliga jargon och de grofva makt språk, hvarmed detta blad oupphörligt upp räder, nu sednaast i tullfrågan och den skan linaviska frågan, och som ofta leder tan sen på den politiska hvalfisken4 i ny och fantligt försämrad upplaga, skola kunna söra anspråk på att framträda i den offent iga diskussionen och att representera den Pbildade medelklassen?. Äfven de lägsta organer inom pressen ha näppeligen på det volitiska området gjort sig skyldiga till en så stor haltlöshet och en så dålig ton. Posttidniogen upplyser i går uti sin sTidnings-öfversigtt, att den uppsats, som förekom i nämnde. blad sistlidne fredag unjer samma rubrik hade officielt ursprung. Detta är vss något öfverraskande, då vi al rig föreställt oss att tidningsöfversigterna i nämnde blad kunnat vara rent af officiells och äfven: med afseende på de motsägelser och otydligheter; som vi. finna i nätnnda artikel; och hvilka det är svårt nog att lösa utan en fullständigare oeh mera öpper förklaring. Emellertid gläder det oss, att det nu är ofhieielt konstateradt, att vår regering icke dragit sig tillbaka och icke intagit någon annan ställning i den danska ågan, än den hon förut innehaft. I samma tidningsöfversigt läses följande: Det är kändt att man ofta, för att styrka ett påstående, citerar andras ord; men då detta sker, är ee att förstå hvad som blifvit sagdt, och isynnerhet att vakta sig för att icke deruti inlägga en alldeles oriktig mening. Attonbladet har sistl. lördag råkat ut för ett sådant missförstånd, — utan tvifvel ofrivilligt, — då det genom den enklaste framställning af förhållandena kan ådagaläggas, att de anförda orden innebära. någonting helt annat än hvad Aftonbladet trott sig deruti finna. Aftonbladet antager nemligen att svenska rearne skulle blifvit tillfrågad om grundlags: förslaget och anför såsom bevis derpå att hr Hall yttrat: Netop mellem den danske og den svensk-norske Regjering. findes der om dette Spörgsmaal, som lykkelig om allesandre, den fullsteendigste Overenstemmelse Sted. Uti det referat om debatten, som innehålles i den Berlingske Tidende för den 10 November, läses emellertid att hr konseljpresidenten yttrat: Ogsaa udadtil er man kommen til Erkjendelse ar, at Holsteen maa komme til at indtage en selv. stendigere Stilling ligeoverfor de andre Landsdele, selv om den ikke strengt fandt sin Hjem mel i Forbundsloven. Det er en Betragtning, der ikke er ny, og som Tildragelserne i Frank: furt sidste Sommer vesentlig have styrket Endnu skal han tilföie, hvad der iövrigt maa ligge klart for Alles Öine, at deri dette Spörgsmaal, ligesom lykkeligviis i alle andre, finder den störste Samstemning Sted mellem den danske og den svensk-norske Regjering. Häraf framgår ovedersägligt att hvad hr Hall yttrade hade afseende, ej å grundlagsförslaget, men å Holsteins utsöndring; och att denna sednare varit af den svensk-norska regeringen tillae inhemtas fullkomligt såväl af de i ämnet offentliggjorda handlingar, som af den at oss sist; fredag införda artikels. Sedan kongl. danska utrikesministerns yttrande . sålunda blifvit återfördt till hvad det oförtydbart innebåller, lärer hvar och en finna, att han icke sagt annat än hvad han var befogad att säga. id samma tjllfälle böra vi ej förbigå att anmärka, att då Aftonbladet säger att det är allmänt bekant, att det var först då underrättelse ingiek att Fredrik VII vore farligt sjuk, som order pr telegraf gafs härifrån att icke underteckna förbundet, hvilket eljest skulle skett ome delbart efter grundlagsförslagets antagande, har denna: allmänt bekanta underrättelse den enda olägenhet att vara fullkomligt ogrundad. Vi kunna upplysa att fullmakter till traktatens undertecknande aldrig varit utfärdade och så mycket mindre kunnat-vara det, som instruktionerna ännu icke varit inför K. M:t föredragna ochaf honom gillade, äfvensom att intet telegram om : uppskof: med undertecknandet afgått, eller under nu. upplysta förhållanden kunnat afgå. Vi anmärka härvid endast, att då man, äfven efter Berlingske Tidendes referat, tager kännedom om hela diskussionen, synes et oss temligen visst, att hr Halla ifråga varande yttrande utgör ett sver på baron Blixens fråga i afseende på Sverge Norges ställning till: det förevarande förslaget. Detta intygas äfven deraf, att i omedelbart sammanhang med den citerade strofen yttrade hr Hall: SDet er ham en fuldsteendig Gåade, hvorledes Blixen-Finecke har kunnet mene, at der enten ligeoverfor Kongen eller ligeoverfor Udlandet overhovedet skulde kunde vindes Noget derved, att man efterat Udkastet-her var vedtaget, atter bragte det frem for en Församling af 200 Maend fra Kongeriget og Slesvig. Vi vilja emellertid icke vidare inlåta 088 härpå, innan vi fått tillfälle att se den officielle Rigsraadstidendens berättelse om förhandlingen. Generaltullstyrelsen har under den 16 innevarande månad transporterat och förordnat bokhållaren vid inkommande sjötullskammaren i Göteborg, M. W. Berggren att vara bokbållare vid packhus-inspektio nen derstädes. oo—XK. M:t har, under den 11 innevarande månad, förordnat nedannämnde att tills vi dare vara öfverbefälhafvare för följande skarpskytteföreningar, nemligen: f. d. underofficeren vid lifregementets Gre nadierkär, veterinärläkaren B. W. Klintman för Vester Beroslagens inom Dalarne frivil