Aftonbladet – 19 december 1863, sida 2

Bland pianomusiken en större samling af ouverturer till äldre och nyare operor, till det billiga priset af 50 öre för hvarje ouver tur i stort format och vackert tryck. — Jönköpingsbladet yttrar: För någon tid sedan innehöll GöteborgsPosten ett strängt, men som vi tyckte, icke oförtjent omdöme öfver den på hr Ph. Maass förlag utgifna underhaltiga periodiska skriften Famljevännen, hvilket omdöme upptogs af Aftonbladet. Hr Maass har nu härför väckt tryckfrihetsåtal mot dessa begge tidningar. Hvad han derpå vinner får man väl se; men icke blir det något litterärt bjelterykte. — Se så! nu kanske äfven vi ha att vänta os ett åtal. — Vid Stockholms lyceum anställdes den 16 dennes den vanliga höstexamen, hvarefter terminen afslutades. Undervisningen vid detta läroverk hade denna termin, under 23 lärares handledning, begagnats af 248 lärjungar, af hvilka 195 tillhört gymnasivom och den egentliga skolan, de öfriga förberedande skolan och kadettafdelningen. Till Upsala akademi hade under terminens lopp afgått 13 lärjungar, hvilka aflagt fullständig studentexamen. Genom professor Nordenskjölds omsorg hade läroverket från vetenskapsakademien fått emottaga en värderik samling af mineralier. Med afseende på den nya ställning läroverket gick att intaga genom den af K. M:t beviljade dimissionsrätten, hade en ny läseordning af föreståndarne i samråd med hufvudlärarne i de särskilda läroämnena blifvit uppgjord, i närmaste öfverensstämmelse med K. M:t8 skolstadga, derjemte hade ny ordningsstadga blifvit uppsatt. Af den redogörelse öfver läroverkets förflotna verksamhet, som af föreståndarne afgafs, inhemtades: att Stockholms lyceum stiftades år 1839 af framl. akademiadjunkten C. O. Ramström, efter samma grunder, som det af samma man i förening med några andra akademiska lärare 12 år förut inrättade Upsala lyceum... Afsigten med begge löroanstalterna var att åstadkomma en förening af den 8. k. gamla och nya skolan och jemte bibehållande af den klassiska riktningen 1 elementarundervisningen, åt den moderna bildningen inrymma ett tillräckligt fält. I afseende på metoden upptogs af den nya skolan ämnesläsning och fri flyttning och af den gamla bibehölls undervisningen i fasta klasser, Då akademiadjunkten Ramström år 1851 till följd af bruten helsa och försvagade krafter upphörde med sin befattning såsom föreståndare för läroverket, öfverlemnade han ledningen af detsamma åt skolans tvenne äldste då tjenstgörande lärare, hvilka hufvudsakligast fullföljande samma plan, fortfarande bestrida samma befattning. Under deras ledning hade dock Järoverket utvidgats medtvenne nya afdelningar, nemligen år 1851 med kadettafdelningen för dem som skulle beredas till inträde vid krigsakademien, och år 1852 med förberedande skolan för dem, som ej ännu innehade det kunskapsmått som fordras för inträde i första klassen. Fullständig uppgift pålärjungarnes antal under de första åren saknades, men sedan läroverket af de nuvarande föreståndarne emottogs, eller från och med år 1851, hade vid läroverket varit inskrifna 950 lärjungar. Till akademien dimitterades de första abiturienterna år 1842, och hafva sedan dess hvarje termin flera eller färre lärjungar dit afgått; till ett totalbelopp af 122, deraf 95 sedan år 1851, och har medeltalet af år, som behöfts förut genomgå läroverkets alla klasser, varit 8. Till inträde vid krigsakademien hade sedan kadettafdelvingens upprättande blifvit beredda 190 lärrungar, äroverkets inspextor hade under åren 1840 till 1856 varit framl. kyrkoherden i S:t Clara församling doktor J. Wallin och, sedan denne lemnat hufvudstaden, kyrkoherden i S:t Jacobs och Johannis församlingar doktor J. Lundberg,