Aftonbladet – 15 december 1863, sida 2

Rältegångsech Polissaker. Sedelblankettstölden upptäckt. Denna betydande stöld, som väckt mycken uppmärksamhet begicks den 13 i förra månaden. Först den 25 i samma månad fick härvarande polisstyrelse kännedom derom, och höllos dels, då genast, dels sedermera, såväl härstädes som i Örebro, undersökningar, hvilka nu slutligen genom de upplysningar, som derunder vunnits, ledt til tjufvarnes uppdagande. Bokhållaren Victor Törnqvist från Örebro blef härstädes i går, på misstanka för delaktighet i stölden, häktad å hotellet i hueet n:r 12 Storkyrkobrinken och genast tagen i enskildt förhör, dervid han snart fömåddes att erkänna sin brottslighet och uppgifva sina medbrottslingar samt lemna anvisning på göms stället för den del af de stulna sedlarne som han få sin del bekommit. I dag har offentligt förhör hällits med honom, dervid Törnqvist fått upprepa sin bekännelse och komplettera densamma. Angående sina förra lefnadsomständigheter, uppgaf han, att han är född i en socken nära Örebro stad den 27 Februari 1838. Han haråtnjutit undervisning vid Carolinska skolan i Örebro, som han lemnade år 1855, hvarefter han en kort tid konditionerade på åtskilliga ställen såsom informator. Sedermera uppehöll han ÅR vid Köping Hultjernvägen, der han en kort tid sysselsatte sig med gröfre arbete, såsom stenhuggning m. m., hvarefter han erhöll plats såsom tingsskrifvare hos åtskilliga häradshöfdingar, tills han slutligen fick den bokhållaretjenst, som han hos brandstodsbolaget i Örebro ända till nu innehaft. Törnqvist är en lång smärt karl med mörkt öfver hela hufvudet lockigt hår, bruna ögon och ganska vackra lineamenter, samt har i sitt yttre ett städadt skick. Han lärer ha i Örebro varit känd såsom en ordentlig yngling, och angaf han motivet för sin handling vara lättsinne samt beär att komma i en bättre ställning, eggadt af de deltagare som han haft i stölden, och hvilka enligt hans uppgift äro bokhållaren vid jernvägsstationen i Orebro Gustaf Andersson samt handelsbokhållaren Ludvig Burn, anställd i kondition hos bolaget Elfvik Gyllander dersammastädes. Dessa tre unga män, af hvilka Buren, som varit sjuk i omkring 8 dagar, redan aflidit, hade umgåtts på mycket förtrolig fot med hvarandra, lefvat öfver sina: tillgångar och hade allesammans derangerade affärer. Anderssons och Törnqvists bekantskap med hvarandra daterar sig från deras skoltid, hvaremot Burån var en yngre vän till dem båda. Törnqvists kamrater lära ej heller varit på något sätt illa kända förut, men genom sitt lättsinniga lefverne nu förts till begående af den brottsliga handlingen. Särskildt rörande Andersson uppgaf Törnqvist, att han en längre tid och sannolikt allt sedan sin anställning vid Köping— Hult-jernvägen varit på balans, hvars upptäckande han endast kunnat förekomma genom att vid nppbördstiderna upptaga lån för balansens betäckande undan för undan. Angående stöldens föröfvande och de planer, som mellan de unga männen varit på tal, för att genom ett godt kap med ens komma i en bättre ställning, berättade Törnqvist att Andersson, i följd af sin anställning vid jernvägen, haft vet