gen vacker framtidsbild. Månne en sådan fråga är af mindre vigt för oss, än frågan om hvem som är allsmäktig i Warschau? Af alla dessa skäl anse vi det vara fullkomligt orimligt och innebära en alldeles oberättigad misstro till vår regering, att kunna förutsätta, att den definitivt dragi sig tillbaka och lemnar Danmark åt sitt öde. Deremot kunna vi mycket väl tänka oss att omständigheterna verkat derhän, att vårt kabinett ännu icke kunnat gifva en alldeles bestämd form åt de förpligtelser SvergeNorge kan ikläda sig. Något svar från Frankrike på vårt kabinetts sednaste not lärer ännu icke ha ingått. Kabinettet kan för öfrigt ha resonerat så, att det visserligen är godt och väl att den hallska ministåren sitter qvar, men att den kan vara burta i morgon och ersatt af Blubme et komp. och att den derföre önskat något tillmöteskommande från konung Christian IX:s sida, någon personlig garanti för att vårt stöd icke begagnas för etablerande af en onordisk politik. Upphäfvande: af kungörelsen den 30 Mars och det i samma ögonblickaf det ministeriella Dagbladet framkastade projektet att inkorporera Holstein kan ha vållat någon tveksamhet och önskan att erhålla närmare upplysningar och bestämda garantier. Det är fullomligt visst, att Sverge-Norge icke vill offra en droppa blod eller ett öre för Christian IX:s arfsrätt i Holstein och Lauenburg och att det icke vill eller kan stödja honom i någonting der icke hans intresse är solidariskt med Danmark-Slesvigs sjelfständighet. Hvarje angrepp på Slesvig måste deremot under hvilka förhållanden som helst mana oss till handling.