Aftonbladet – 7 december 1863, sida 2

efter ett tecken åt de unga tu att sitta qvar skyndade emot sin gamle vapenbroder, hvil ken han helsade med dessa ord: Välkom men, Schomberg. Ni ser att jag icke ä; sysselsatt med några förrädiska stämplingar. Hvad tycker ni om dessa mina begge barn? Joinville skall blifva afundsjuk på den äldre broder, som jag gilvit honom. Men skämt å sido, ni känner ju grefven af Logeres? Hvad min lilla Maria angår, så har ni många gånger hållit heone som barn på edra knän.8 Schomberg helsade på dem med en stum bugning, och vände sig omedelbart till hertigen, hvars band han qvarhöll i sin egen: Min bäste hertig, jag misstänker er lika litet som mig sjelf för förräderi eller stämplingar. Men jag har något af allra högsta vigt att meddela ers höghet. Jag kommer för att varna er, tillade ban med låg röst. Åh, tala högt, bäste vän, tala högt,ropade hertigen: SJag har ingen hemlighet för dessa begge. Som ni villt, medgaf Schomberg och fortfor, efter en stunds tvekan, likasom villrådig huru han bäst skulle kunna framföra hvad han önskade meddela: Jag hoppas vi tror mig, då jag säger, alt ingen kan uppriktigare än jag vara er tillgifven, fast än jag derföre icke är någon krypare, som, för att göra er till viljes, går ifrån min öf. vertygelse, utan snarare tillhör hvad man i dessa partistrider kallar deneutrale. tJeg förstår bvad pi menar, Schomberg, sade hertigen. Ni är en af mina vänner. men icke anhängare af mitt parti, Jag fattar mycket väl denna skilned och värderar derför icke mindre en trofast vän. Hvad har ni att meddela mig?4 Sej dit på väggen, återtog Schomberg. Se der ofranför dörren, huru skfökligt oc