Aftonbladet – 5 december 1863, sida 3

öfvertagandet af styrelsen öfver hertigdömet hefva ännu ej ledt till något resultat. Dag bladet framhåller nödvändigheten af att ett siyndsamt beslut fattas och vådan af ytter. ligare dröjsmål. Man bar, menar tidoingen, redan dröjt alltför länge, och åtskilligt, som passerat i Holstein, skulle ha förekors mits, Om regeriogen genast uppträdt med behörig kraft och energi. — Afven korrespondenter från hertigdömet uttala sig i samma anda som Dagbladet. Allt antyder, att förbuondsexekutionen i Holstein skall med det allraförsta sättas i verket. Arv. Bismarcks förklaring i preus: siska landtdagen lemnar intet tvifvel derom. Medan tyska förbundsdagen beslutit suspendera den holsteinska stämman, d. v. 8. tills vidare lemna oafgjordt hvem som är herrskare i Holstein, har dess utskott för afsigt att föreslå det exekutionen i detta hertigdöme genast utföres och det med dubbelt större truppstyrka än den förut öfverenskomna, nemligen 24,000 men aktiva trupper och 45,000 man reserv. Att utskottets förslag skall blifva antaget är intet tvifvel underkastadt. För Danmark är exekutionen en vida farligere åtgärd och har helt annan betydelse nu än den skulle egt om kooung Fredrik Vil lefvat; ty hvilka åsigter Preussen och Österrike än hysa om augustenborgarens arfsrätt, huru kalla de visa sig mot hans pretentioner, så är det klart att förbundstruppers ioryckande i Holstein skail blilva signalen för det augustenborgska partiet derstädes att resa Shertig Fredrik VIII:s fena. Hamburger Nachrichtens Berlinerkorrespondent vill veta, att Danmark under dessa hotande förhållanden vill påkalla makternas interveution och söker åstadkomma en kongress i London. Euvgland och Ryssland lära gynna denna plan. Om preussiska hofvets och regeringens förhållande till schleswigholsteinska frågan skrifver Kölaische Zeitung: Ehuru det feodala partiet uppträder på det bestämdaste emot prinsena af Augustenborg arfsrätt, skall det dock ta kretsarne gifvas ett krigs etsen för hvilket står prins Fredrik Äfven H. M:t konungen lär icke i alla delar gilla hr v. Bismarcks äsigt om Losdonprotokollet. Det är utan tvifvel att br v. Bismarck efter ministerkonseljen den 26 November, i hvilken han stod ensam, verkligen erbjöd sig att träda tillbaka. Men konungen kunde ej besluta sig för att af. skeda honom. Äfven om hr v. Bismarck utträder ur kabinettet, her man ej att hop pes på en förändring i de ledarde grund satserna. De utnämningar, som pyligen gjorts till herrehuset, uppenbara klarligen den anda, som skall förblifva herrskonde i regeringen.t Studenterna i Berlin hafva på ett den 27 November hållet möte förklarat för sin hederspligt alt deltaga istriden för?SchleswigHolsteins? sak samt beslutit beväpna sig och företaga vapenöfoingar. Likaså studenterna Täbisgen. Privatbanken i Gotha har tillkännagifvit, att den för tSchleswig-Holsteinst sak emottager bidrag, som skola användas hufvudsakligen för militära ändamål och framdeles 1edovisas. Berlinertidningar meddela, att krigsdepartementet gör stora uppköp och öfverhutvud bedriver rustningarne med utomordentlig kraft. Den 27 Nov. anlände till Frankfurt en ny engelsk not, i hvilken lord Russell tillkännagifver att han, med anledving af det understöd prinsens af Anguslenborg arfsanspråk rönt i Holstein, måste ännu en gång betona, att England troget fasthåller vid Londonstipulationerna af år 1852, somt vänar att de öfriga makter, som undertecknat protokollet, skola följa samma politik. I Niärnberg skall i morgon hållas ett möte utaf tyska tolkrepresentauter af alla parti ärger. Bland aomälda deltagare äro: v. Bennigsen, Virchow, v. Lerchenofeld, Gncist, v. Sybel, grefve Hechnenberg, BSchultze Delitzsch, v. Unruh, Brater, Köib, Recbbaner, Mählfeld, Oetker och v. Wydenbrugk.