Aftonbladet – 5 december 1863, sida 3

stllskap med fyra kamrater under en fransiska nermunks uppsigt. Till detta rum, som han de Jade med Dasmazis och hvilket var beläget i öf versta våningen med ett enda fönster utåt skol ården, ledde en brant trappa om 173 steg. Des öregående invånare hade prydt väggarne mer åtskilliga tänkespråk, bland hvilka följande mi nämnas: Det finnes tre saker, hvilka en verk lig gentleman aldrig bör låta förolämpas i si! nervaro — sin Gud, sin konung och sin tlska rinna. — Markis de Salm. Den lyckligast dag i en mans lif är dagen för en batalj. — Vi comte de Tintoniac.4 En epålett är icke lät att förvärfva. — De Montpivray. Lifvetären dast en fortlöpande lögn — Chevalier Adolph Delmas.4 Allting slutar tre alnar under joruen Grefve de La Vilelte.s Napoleon förökad lokalens prydnader med en utsigt af Ajaccio oc! porträtter af hans tre systrar, allt af honom sjel tecknadt ur minnet, Derefter kommer ett ru. högst upp i ett hus n:r 5 vid Quai Conti, belä get i en vinkel af rue de Nevers. Detta rum som får sin dager genom ett fönster på taket, t för närvarande bebodt af en målare. Den till kommande kejsarens boning tillkännagifves de genom en med inskrift försedd marmorsk fva på husets framsida. År 1792 bebodde Bonaparte Hotel de Metz vid rue de Mail. rummet n:r 1! i tredje våningen. Han var då artillerikapten Han intog sina måltider på ett blygsamt värds hus vid rue des Petits-Peres, hvilket då egdes a en viss Justat. Priset för hvarje matportion var 6 sous (21 öre sv.).. Bonaparte åt vanligen två sådana portioner. År 1794, då Bonaparte hade stigit till general vid artilleriet, hade han hyrt in sig i ett gammalt hus med fyra fönster i bredd, beläget på höger hand, när man från rue de Montmartre kommer in på rue de Mail. I detta hus, som bar den prunkande skylten: Hötel des Droits de I Homme innehade han en liten vånirg, tre trappor upp. I våningen öfver honom bodde då hans bror, Louis, den tillkommande konungen af Holland, och Junot, sedermera hertig af Abrantes. Båda dessa lägenheter betingade en månadtlig hyra af 27 livres (18 rår 68 öre sv.) Det var här, som Bonaparte knöt sin första bekantskap med Talma, hvilken i hotellet gaf lektioner i deklamation. Sedan Bonapartie vägrat att utbyta sin plats som general vid artilleriet mot samma grad vid infanteriet, hvarifenom styrelsen försökte att aflägsna honom till a Vendee, blef han utstruken ur rangrullan, och enär hans ekonomiska omständigheter voro allting utom briljanta beslöt han att lemna Paris för att egna sig åt landtbruket eller industrien. Sedan han år 1795 åervändt till Paris log han sitt logis i huset n:r 19 rue de la Michodiere, hvarest möblerade rum uthyrdes pr må nad eller pr Ydekad. Derifrån flyttade han till iötel Mirabeau, nära Tuilerierna, ett gammalt af ilder svartbrunt trevåningshus, hvarest för närvarande ett spisqvarter och en rakstuga förefinras på nedra botten. Rummen ko-tade här från 2—18 francs i månaden och generalen bebodde :r 5 i första våningen ät gatan. Den nye hyesgästen gjorde ett fördelaktigt int vck på Fan hette, dottern till hyresvärden, mr Rouget, hvilken icke var emot partiet utan föreslog generaen att ge krigareyrket på båten ochi stället bli wotellvärd. Den i Vendemaire gjorde ett slut på lessa planer. Den stackars Fanchette blef såad af en muskötkula i passage S:t Roeh och ste efter undergången amputation tillbringa a återstående dagar på ett lasarett. Det rustiga hötel Mirabeau utbyttes nu mot det ståtliga l6tel de Ja Colonnade, rue Neuves des Capucires, i hvilket Bonaparte inflyttade straxt efter utnämnandet till kommenderande chef öfver inikes armn. Det var här han besöktes af Euene Beauharnais, här som han första gången åg Josephine, hvars panna han sedermera prydde ned diademet. Efter sitt giftermål bebodde Navoleon det undangömda, men eleganta huset n:r 2 rue Chantereine, hvilken efter italienska fältåget kallades rue de la Victoire. Sedermera inogerade Napoleon sig endast i palatser, först i uuxembourg , som förste konsul, sedermera i Puilerierna och slutligen när hans lyckas sol börade sjunka, i Elyse. (G.-P.) — Napoleons-kanalen. Man talar om ett idtutseende förslag, framstäldt af de Croy och om skulle bestå i en stor kanal, hvilken skulle örena Medelhafvet med Oceanen, Marseille med Jänkirchen, gående genom Rhones, Saones och eines floddalar; det skulle blifva förlängningen Frankrike af Suez-kanalen, den kortaste vägen rån Indien till de nordliga hafven. Detta ofantiga arbete skulle bära namnet Napoleonskanaen.