Y. Flaten nu stadgat sin astgt om de Kanoners konstruktion, pundetal och refflingssätt, med hvilka han ämnar armera vår flotta, eller om ännu qvarligger samma mist. som så länge hvilat öfver denna fråga. Slutligen uttryckte han sin förundran att ministern anser sin ansvarighet mindre för de åtgärder, till hvilka han ej tagit initiativet. Den enda ledaren för hans grundsatser borde väl vara helt enkelt det som är rätt, och i hvad fall han går derifrån är ansvarigheten lika stor. — Yrkade bifall till utskottets förslag. ih. af Ugglas försvarade mot hr Cederschiöld statsutskottets åtgöranden. Praxis hade varit att lemna utskottet rätt att, om det så behagade, invhemta de yttranden som vid remissen afgitvas. Grundlagen föreskrifver icke ens att man skall afböra dem, om de i utskottet uppläsas. Hvad beträffar sjelfva hufvudfrågan, hade man ansett sig icke böra gå längre än regeringen. Då man med säkerhet visste att 2 stånd bifallit betänkandet och att, enligt hvad talaren hade sig bekant, borgareständet sannolikt äfven fattat enahanda beslat, tjenade det till ingenting att nu förlänga diskussionen. Frib. J. W. Stjernstedt klandrade utskottets sätt att behandla saken. Det borde hafva begagnat sig af opinionsvinden för att nu förorda ökade anslag. Frågade statsutskottet om det hade den öfvertygelse att vår flotta befunne sig i tidsenligt skick och slutade med det yrkande att 2 millioner skulle ställas till K. Maj:ts disposition för det af hr v. Francken afsedda ändamål. Hr C. B, Liljehöök ansåg visserligen att de ifrågavarande pansarfartygeh icke vore af de allrabästa, hvilkå enligt sjöförsvarskomitens åsigt skulle vara de italienska, men förordade likväl bifall till motionen. Man harnemligen icke ännu stadgat sina åsigter och oäktadt de åberopade skjutförsöken har byggandet af pansarskepp icke upphört. Det hade blifvit sagdt att monitorerna vore osårbara, men ärven de hafva sin Achilleshäl. Erfarenheten har nemligen visst att 720 yards är det afstånd på hvilket de kunna sättas ur stridbart skick. — Beträffande frågan om hvilken konstruktion kanonerna borde hafva för att göra bästa verkan, hade man icke ens i England derom kommit till något afgörande resultat. Grefve v. Platen förklarade sig beredd att upptaga och besvara hr Brakels fråga, särdeleg som han med nöje fann att en person, hvilken med så mycken värma stridt för de mest olika åsigter, nu närmat sig hr grefvens egna. Detskulle vara ogrannlaga att, när den af K. Maj:t tillsatta komit, som äfven hade att behandla frågan om bestyckningens beskaftenhet, ännu ej afslutat sina arbeten, emot grundlagen gå denna i förväg och gla sig i ämnet. — För ötrigt genmäldes hr Brakels apostrofering om ansvarigheten dermed att han naturligtvis mäste vara mers ansvarig för de åtgärder, hvartill han sjelf tagit initiativet. — Slutligen förklarade grefven att motionären hr v. Francken begått ett misstag i afsende på de ofta omtalade pansarbåtarnes värde. gen den ena värderad till mera än 120.000 st. och den andra, som ännu icke var färdig, ansågs värd 80,000 f. Hr G. W. v. Francken ansåg regeringens grannlagenhet att icke begagna sig af fopinionsvinden ej böra hindra representstionen att äfven visa grannlagenhet genom att sjelfmant bevilja anslag och förorda bifall till motionen. Hr af Klcen understödde äfven motionen, helst deri icke bestämdt vore fråga om några vissa pansarfartyg, utan millionen också kunde användas till flytande batterier. Grefve af Ugglas anmärkte att statsutskottet ed hade kunnat utreda frågan om minorna, enär den för ämnet tillsatta komite ännu ej afgifvit sitt yttrande. återremittera? Då anslaget, som af hr Cederechiöld blifvit begärdt, endast uppgår till den jemförelsevis obetydliga summan af 250 000 rår, är det icke omöjligt att medel dertill kunna fås af det nyligen beviljade kreditivet. Enda orsaken till hr C:s yrkande vore ett slags rechthaberec mot utskottet, men dermed vunnes intet praktiskt mål. Hr v. Franckens motion ansåg sig talaren äfven böra afstyrka, icke derföre att han ej insåg behofvet af vår flottas förbättring, utan emedan det gällde den vigtiga principträgan, huruvida i dylika ämnen administrationen eller representationen böra ega initiativet För sin del ansåg talaren det förra vara rättast, emedan motsatsen verkar förlamande på departementschefen, från hvilken äfven ansvaret i betydlig mån lyftas. Hr R. Th. Cederschiöld, som ånyo fick ordet, framhöll ytterligare vigten af grundlagens hållande i helgd. Frih. af Ugglas hade förut sagt praxis vara att utskottet behandlar frågan, då remiss kommit från 3 stånd; nu hade han sagt att det behöfves från intet. Grundlagen förutsätter icke sådana utskottsledamöter, hvilka ej afhöra hvad som uppläses. En domare kan visserligen också låta bli att afhöra parternas andragande, men icke lärer ett sådant förfarande kunna gillas. Hr Skogman, som i afseende på utskottets åtgärder öfverensstämde med frih. af Ugglas i hans försvar, upplyste att han på utgiftsafdelningen förordat hr v. Franckens motion, men då han icke sett någon möjlighet att genomdrifva sin åsigt, hade han trott sig böra underordna densamma pluralitetens. Uttalade: sin tacksamhet mot den omtanka för sjöförsvaret, som ligger till grund för motionen. Frih. af Ugglas tillkänvagaf nu sig med visshet känna att äfven borgareståndet bifallit utskottets hemställan. Härvid anhöll hr Cederschiöld att, då återremissen således tjenade till ingenting, utlåtandet helt enkelt mätte läggas till handlingarne, men då landtmarskalken förklarade sådant ej vara grundlagsenligt, enär borgareståndets beslut ännu ej vore officielt kändt, återtog han detta yrkande. Sedan derefter hr A. v. Francken anhållit att särskild proposition måtte framställas på den del af utlåtandet, som berörde hans motion, bifölls utskottets förslag i den öfriga delen, mot hvilket beslut hr BR. Th. Cederschiöld nedlade sin reservation. Derefter voterades mellan afslag å betänkandets sista del med bifall till hr v. ranckens motion å ena sidan samt utskottets förslag å den andra, då den förra meningen segrade med 61 ja mot 25 nej. Ett af hr G. W. v. Francken framstäldt yrkande att, enär borgareståndets beslut ännu icke vore officielt kändt, en inbjudning måtte utfärdas att biträda det beslut, adeln nyss fattat, begärdes på bordet. Rättelse. Uti Aftonbladets redogörelse sistl. gårdag för ridderskapets och adelus öfverläggningar i lörda gens plenum, Hr Dalmans yttrande, står, att 1 nansministern funnit en förhöjning af bevillningen för närvarande hvarken olämplig eller onödig, hvilket, efter hvad meningen uppenbarligen gifver vid handen, bör läsag hvarken lämplig eller nödig. Bäillegårgsoch Folesakor. — För några dagar sedan anmälde artillerikonstapeln C. W. Asker, boende i huset n:r 13 Vestra Humlegårdsgatan, att ett rykte spridt sig bland derstädes boende, att ogifta qvinnspersonen Anna Johansson, som äfven bor i huset, skulle framfödt ett foster samt uppbrännt det i kakelugnen uti sitt rum. Med anledning häraf anställdes förhör med Johan.son, hvilken uppgaf, att hon, som är född i Botkyrka, de sednaste 7 åren vistats i Stockhol.n samt bo mans med f. stadssoldaj Förlidne Mars månad hade rr ss H Enligt Häningarnes uppgift vore nemli-. Hvartill skulle det då tjena atti. l