Aftonbladet – 3 december 1863, sida 2

svarande belopp. Då likväl rikets ständer vid innevarande riksdag redan fastställt beräkningen af statsverkets såväl ordinarie som extra inkomster, lärer det icke numera låta sig göra att för nästkommande statsregleringsperiod antaga dessa inkomster lemna något större öfverskott för bestridande af riksgäldskontor-ets utgifter, än som uti memoriaiet n:r 242 redan blifvit beräknadt; och torde, vid sådant förhållande, deraf ock följa, att om rikets ständer medgifva, att de för kreditivet erforderliga medel skola genom upplåning anskaflas eller af riksgäldskontorets, för längre eller kortare tid möjligen disponibla, medel, förskjutas, anvisning ock nu börlemnas, huru de upplånta eller förskjutna medlen skola varda godtgjorda, helst det, under för handen varande omständigheter, icke torde vara med klok försigtighet öfverensstämmande att, utöfver de båda i grundlagen afsedda kreditiver, hvilka vid denna riksdag blifvit bestämda till ett sammanräknadt belopp af fyra och en half millioner rdr, på riksgäld okontoret anvisa ytterligare 3 millioner rår, utan att samtidigt anslå åtminstone de för godtgörande af sistnämnda belopp erforderliga medlen. Utskottet, som uti det återremitterade memorialet icke yttrat sig, huruvida sistnämnda medel lämpligast böra utgöras genom direkt eller indirekt beskattning, enär rågan derom tillhör bevillningsutskottet, torde icke behöfva erinra, att det icke tillkommer statsutskottet att besvara de inom riksstånden härom förda diskussioner. . Det kan naturligtvis uppstå olika meningar om huruvida detta svar är mer eller mindre tillfredsställande, men otvifvelaktigt synes vara, att om man, såsom statsutskottet måste göra, lägger de af ständerna sjelfva fastställda inkomstberäkningarne till grund för sina öfverslag. så har statsutskottet verkligen gifvit skäl för sin åsigt. Viveta ganska väl, att ett af motståndarnes hufvudargument är, att åtskilliga inkomsttitlar blifvit för lågt beräkovade och att man följaktligen kan hoppas på betydliga öfverskott; men det är svårt att inse hvarför icke någonting härom förspordes då inkomstberäkningen och den deraf beroende bevillningssumman fastställdes. Under debatten har äfven framkommit den origtiga uppgiften, att bankovinsten icke tagits i beräkning för nästa statsreglering. Denna uppgift stödjer sig på ett fullständigt misstag, hvilket bäst bevisas af statsutskottets i memorisiet n:r 235 framlagda beräkning, der den af ständerna anslagna bankovinsten 5 millioner rdr finnes bland inkomsterna upptagen.