Aftonbladet – 2 december 1863, sida 2

wnda osannolikt — fastän bladet nu varit eformvän i nägra månader — att någon förhanden varande verklighet en vacker ag gör det värda bludet ånyo till :epre entationsreformens motståndare. Den som efver för se! För dem af våra läsare, hvilka icke ha illfälle läsa Dagligt Atlehanda, eller hvilka cke så uppmärksamt följa dess manövrer, an det vara af intresse att erfara huru förigtizt Allehanda kände sig för om protekionisterna ville begagna sig af dess handäckningar. Omedelbart eiter erhållen känredom om den kongl. skrifvelsen röraude ullkomisn gjordes en anmärkning vid den ,olitiska sidan af saken; men bladet förvigick helt och hållet de olika åsigterna på uilsgstiftningens fält. Omkring åtta dagar ednare angreps regeringens åtgärd ånyo nycket skarpt ur synpunkten af den foörnent för nära trädda konstitutionaliteten: nen äfven då förklarade sig tidningen allleles icke taga i betraktande, huruvida den syftning, i hvilken regeringsbeslutet var affuttadt, borde illerkännas företräde framör den, på hvilken rikets ständers petition vår ut.4 Tidvingen bade således vis id ätit protektionisterna så smått förstå, att len icke vore obenägen att åtaga sig deras sak, men den hade dock åt sig varsami hålit vägen öppen åt båda hållen, allt efter som det fölle sig Spraktiskt5, Det äricke salltid så lätt att afgöra när tiden är inne för en publicist att uppträda med mera bestämdhet mot de grundsatser, som leda tregeringen i en vigtig delafftörvaltningen? — säger också Allehanda sjelf i den artikel, hvari fronttörändringen proklameras. Etter törloppet af åter en vecka, eller något mindre, hade emellertid ställningen klarat sig och från och med i gär trädde Allehanda öppet och formligt i proiektionistervas tjenst. Gamle Johan Johansson är död! Lefve hans efterträdare! Det börjar redan visa sig, att D. Allehandas öfvergång tili protektionismen skall göra bladets karakter och väsen tydlig ät ven för dem, hvilka icke förut med npärmare up, mörksambhet följt detsamma eller hvilkas benägenhet alt tyda allt till det bästa, kommit dem att i det längsta tvifla på de tecken, som understundom röjt den enda verkbgen ledundprincipen för dess verksamhet. Göteborgs Handelstidning, som framhäller absurditeten i Allehandas försök att :mföra vår konstitutionelle och frisinnade finansmivister med hr Bismarck Schönhausen, och uttalar sin förvåning öfver Allehandas plötsligt påkomna ifran för konstitutionaliteten, ej tll andan, utan på det mest for malistiska sätt, fullföljer derefter sälunda: Förklsringen har dock nu kommit i dagen. då men, genom bref till Göt. Posten, erfar, att planer äro ä bane, att hos regerintoen peiitionera om änuu en tullkomite i tprotektionisiiskt sytte. Det är alltså tydli gen för dessa planer D. A. velat bana vägen, och dess kqnstitutionella ifverionepär ulliså ingenting mer eller mindre än eo uppmörksamhet eller tjenstaktighet ät hundelstriketens motståndare. tDet är icke första gången vi iakttaga hos D. Allehanda bemödanden att vinna ett stöd hos vissa kotterier, genom stt göra sig till organ för deras särskilda meningar. någon gång under anspråk på att dervid uttala hela landets allmänna meniog. Den moraliska kraften af tidningens ord bli shänmgenom icke litet försvagad, då det uppdagas att de stora grundsatser, för hvilka bladet iirat, utgjort i sjelfva verket förevänd (ningsr för andra eyften. Goleborgsposten meddelur å sin sida ett bref från en i Stockholm vistande riksdags fullmäktig, hvilken med afseende å här ifrågavarsnde ämne ytr Då regeringen, irogenu sina frihandelsgrundsatser, val tillmöesgick ständernas önskan deri, att nedsätta en tullkomit, men Vinsatte i den endast vänner af frihandeln, så ha prohibitisterna börjat slå larm och iyckats vinva Dagbhgt Aliehanda, som, angelägen om materielt biträsle, alltid omfattar näktiga intressens rak. — Sidenfobrikören Almgren och fotogenfabrikanten Wilander — begge Allehandas finansiela hjelpsre och begge ifriga prohibitister — haf va hållit ett sammanträde med ett antal fabriksidkare här, på ett å Kungsholmen beläget föga besökt näringsatälle ?Piperska muren, der en petition underskrifvits, med begäran aw regeringen skulle 7i enlighet med ständernas nyligen fatiade beslut? ned Peiätta en komit besiäende af personer som inse vigten af, att de inhemska näringarne blifva skyddade mot utländsk konkurrens Denna petition skall snart förses ?med talrika underskrifter? äfven från landsorten, och till K. M:t insändas. Allehanda ötYyertager dervid gamle Argus roll.? Frågan om ett snart anskaffaude af benanarade fartve har I dar varit under öfver