kursens öppnande tillfallit, ändå att det ej hunnit utskiftas eller i gäldenärens besittning komma: fordringar och anspråk, tillkomna före konkursens öppnande: afkastning och inkomst, som af någon boets tillhörighet härflyter: så ock hvad gäldenären tillkomma bör i följd af någon honom före konkursens öppnande tillhörig rättighet, som på borgenärerna öfvergå eller föryttras kan. Bergareståndet Till behandling företogs i ett sammanhang, enligt i förra plenum fattadt beslut, af hr Sundvallsson väckt förslag om inbjudning till bondeståndet och presteståndet att instämma i ståndets beslut rörande statsutskottets betänkande n:r 240, angående sättet för anskaffande af de3 millionerna, statsutskottets betänkande n:r 244, i anledning af erhållen återremiss å nyssnämnde betänkande, och slutligen presteståndets inbjudning att instämma i dess beslutade bifall å samma betänkande. I afseende å föredragningen yrkade hrr Trägårdh R., Trägå dh S., Henschem och Sundvallsson, att sistnämnde inbjudning måtte i dag för andra gängen bordlöggas. Häremot invändes af hrr Wallenberg, Carlön m. fl. att då man en gång beslutit en gemensam behandling, detta vore ett upprifvande af ett förut fattadt beslut, som vore ståndet ovärdigt. Derpå svarades att en bordläggning dock också vore en behandling och-ansår hr Sundvallsson att med stöd af488 riksdagsord ningen denna bordläggning ej kunde förvägras, då densamma af flera ledamöter begärdes, Som vice talmannen Murin. som under detta plenum förde klubban, dock förklarade sig icke kunna biträda denna mening, föranledde fris gan slutligen en votering, som företogs i sammanhang med hufvudsaken, då frågan om presteståndets inbjudning blef den proposition som sist framställdes. Emot bifall till aflåtande af en inbjudning sådan som hr Sundrallsson föreslagit, yttrade sig. hrr Wallenberg, Ekman, Hierta, Widell och Ljungberg De hufvudsakligaste skälen voro de som framfördes då ärendet förra gången förevar, eller olämpligheten af att anvisa en så betydlig summa att utgå af ett öfverskott å riksgäldskontorets tillgångar, som man ingalunda vore säker skola uppstå. Det vore derföre ingalunda önskligt att rikets ständer skulle fatta ett sådant beslut som borgarståndet, hvarföre ock ingen inbjudning borde afgå. Bättrevore då att antaga presteståndets inbjudning, som ginge i en motsatt riktning, detta skulle också mera än allt annat verka till riksdagens skyndsamma afslutande. Denna inbjudning förordades derföre) också af samtliga dessa talare, af de begge sista dock med den förändring som under diskussionen blifvit af hr Björck framställd, och till hvilken vi strax komma. Bland de ytterligare skäl som från denna sida hördes, var det aft ridderskapet och adeln, som man under förra plenum trodde skulle fatta sämma beslut som borgareståndet, emellertid tvärtom bifallit utskottets betänkande. Dessutom förklarade hr Ijungberg helt öppet, att det vore ganska nyttigt att de som önska krig finge närmare, i och .genom den di: rekta bevillningen, lära känna de bördor som ett sådant för med sig. För bifall till hr Sundvallssons inbjudnirg samt afslag å presteståndets talade åter förutom hr Sundvallssem sjelf hrr Lorn, S. och R. Trägårdh samt Ridderstad. Likasom förra gången framhöll man det rättmätiga missnöje som öfverallt ilandet skulle uppåstå genom att så betydligt öka den allmänna bevillningen, då ovedersägligen stora öfverskott å riksgäldskontorets tillgångar gkola uppkomma. Såsom ytterligare skäl för denna åsigt anfördes att finansministern på riddarhuset yttrat sig i denna riktning, att då ett särskildt kreditiv vid 1854 års riksdag beviljades, man förfor på detta vis och att man hade en ytterligare tillgång i bankovinsten. Slutligen framställdes af hr Björek det förmedlingsförslag att man skulle antaga presteståndets inbudning, med den förändring i2:dra mom, att orden 41 million skulle ändras till 4, million, hvarigenom bördan således förminskades med hälften, denna framställning begärdes likasom ett af hr Henschen under diskussionen väckt förslag att utsträcka inbjudningen äfven till ridderskapet och adeln, på bordet. Efter slutad diskussion skreds till votering. Först förkastades med 26 nej mot 24 ja hr Sundvallssons förslag att till bondeoch prestestånden aflåta inbjudning. Derefter beslöts med 28 röster mot 22 att frågan om presteståndets inbjudning skulle nu till afgörande företagas. Minoriteten ville att denna inbjudning skulle nu för andra gången bordläggas. Slutligen förkastades med 30 röster mot 20 presteståndets inbjudning: Nej-propositionen var ernellertid så uppställd, att 1 detta afslag ingick ett förbehåll att särskildt få besluta öfver det af hr Björck väckta och af ett par talare understödda förmedlingsförslag, när det nästa gång komme att företagas till behandling. Efter tillkännagifvandet af utgången utaf den sista voteringen uppträdde emellertid hr Björch och förklarade att han, med hänseende dertill, att en ytterligare behandling af hans förslag möjligen utan något önskvärdt resultat endast skulle leda till att förlänga riksdagen, afstod derifrån och återtog detsamma. Derefter bifölls lagutskottets betänkande n:r 89. Samma utskotts betänkande n:r 90 åter, afstyrkande af hr Lemchen väckt motion om upphäfvande rf den 8. k. revisionsskillingen ogillades på yrkande af hirr Lemchen, Bomanssoo, Lovån m. fl. och efter votering med 20 röster mot 17. För bifall talade hrr Corlen och R. Trägårdh. Ståndet åtskildes kl. !;, 3 e. m Boendesiånget. Stateutskottets utlåtande n:r 241, afstyrkende motioner om särskilda anslag för ordnandet af landtoch sjöförsvaret, n:r 242, i anledning af återremisser å memorialet n:r 235, angående den under denna riksdag verkstållda statsreglering, godkändes utan diskussion. N:r 23, memorial, angående nya riksstaten, lades till handlingarne; n:r 24, med anledning af bondeståndets återremiss af memorialet n:r 240, om anvisande af medel till särskilda kreditivet, afslogs, och antogs i stället, på framställning af Lönnberg, ett lika lydande beslut som det borgarståndet förut i saken fattat; eller att kreditivet skulle komma att ersättas genom öfverskottet å den nu uppgjorda riksstaten. Vidare viföllos lagutskottets betänkanden n:r 91 och 92, om förändringar i 35 och 125 S8 af konkurslagen den 18 September 1862 och förklaring af 17 kap. uti handelsbalken, sådan den lyder I kongl. förordningen den 8 Oktober 1861. LÖRDAGENS PLENUM. Rilide:skapot och adoln. Vi återkomma i dag till en redogörelse för öfverläggningen angående Beredande af tillgångar för det till försvarsverkets fullstängigare erduamde af K. Mt särskildt äskade Kreditiv. Utskottet hade i första punkten -öreslagit att fullmäktige i riksgäldskontoret må, genom apps ltning, under d ilkor. som stadgas uti 8 1 a MN Allarv CC so Alan da