Aftonbladet – 1 december 1863, sida 2

— Tidvingen Dalpilen berättar: Heit nyligen tilldrog sig följande märkliga bhändelee i Sundborn. En dar lekte kyrkovärden Erik Söderbergs bara ute på gården invid bostaden, då helt plötsligt det minsta af bernen, en 2 åig gosse, saknades. Modren sökte nu öfverallt i närheten, men oaktadt bon tydligt hörde ett qvidande läte från den lille, lyckades hon ej få redå på honom. Sedan fedren, som var ute på åkern, blifvit tillkallad, öppnade han på den tätt tillslutna brunsluckan, dervid han i brunnen varsnade sitt barn, som reste hufvadet tätt öfver vattenytan och höll sig fast med de emä händerna i en stenkant. Fadren klättrade hastigt ned i brunnen och fick upp baroet med lilvet. Det är troligt att den lille af nyfikenhet upplyft luckan och fallit ner i bruncen, der han på nämnde sätt hållit sig fast i vära en balf timmas tid. ee