Aftonbladet – 28 november 1863, sida 1

VETT LTISAS BESS Anmälan om en ny usikallsk Läroanstalt i Hofvudstaden. Det är en af erfarenheten bekräftad sanning, att hvarje menniska eger ett medfödt behof att meddela sina tankar och känslor. Den minsta eftertanke lärer oss vidare, huru detta behof har sin grund i en evig förnufislag; ty oalsedt, att tanken ej blifver rätt klar förr, än han funnit ett konkret uttryck, betingas dessutom menskligbetens utveckling just af individernas ömsesidiga meddelande, likasom individens lycka beror af menskligbetens allmänna utveckling. Men menniskoandens såväl inre särskilda tillstånd, som densammas föreställningar om den yttre veriden, skilja sig i tvänne väsendtligt olika hufvudarter, nomligen sådana, som kunaa af tanken fu!lt genomträngas och deras sanning mathematiskt bevisas, samt sådana, hvilka aldrig kunna af tanken fullkomligt fattas, utan endast genom känslans och fantasiens förmedlande verksamhet blifva fullständiga. Dessa sistnämnda själstillstånd och åskådningar kunna ej genom vanliga medel uttryckas. Det gifves ock högst få naturer, hvilka primitivt förmå skåda skapelsen ur en sådan synpunkt, och ännu färre, som kunna af dessa inre åskådningar meddela fullt träffande bilder. Men det sanna uttrycket deraf är hvad vi kalla poötsien, och som i sin helhet omfattar aila de sköna konsterna, Vi hafva hi få ord angifvit konstens betydelse och densammas icke allenast berättigande, utan äfven nödvändiga plats bland de allmänna bildningsämnena. Konsten är likväl ännu längt ifrån att allmännare vara uppfatted ur denna högre och egentliga synpunkt. Men ali bildning borjar ursprungligen med betraktande af det yttre, förhandenvarande, och först efter en längre aktgifning blir det möjligt att skönja tingens inre väsende. Det är derföre elt glädjande tidens teckan, att musiken, såsom varande den bland konsterna för en allmännare odling mest tillgängliga, redan lyckats vinna en ganska stor omfattning; om ock ännna i flera afseenden mycket återstår att önska. bland do väsendtligaste vilkoren för den allmänna musikbildningens vidare utveckling är först och främst lräckligt antal goda och nitiska lörare, samt vidare, alt då sådana verkligen äro att tillgå, man äfven anlitar och ej låter blotta biomständigheter, såsom arfvodets billighet o. 8. v., bestämma valet. Den falska föreningen, att hvarje lärsro är cod nog för den första undervisningen, har åstadkoromit mycken skada. Ty det gifces intet ämne, hvilket just de första grunderna äro af större vigt och inflytande, än musiken. Med alseende på det tekniska, lägger ett från början oriktigt användande af muskelkiaften grund till en mängd ovanor, hvilka motverka hela utvecklingen, och som dessutom hos flitiga elever icke sällan förorsaka en alimän fysisk förslappning och svåra nervlidanden. Och rörande det esthetiska eller sjelva ändamålet, så stänger en från början missbildad smak oftast för alltid för eleven porten till den inre helgedom, inom hvilken den sanna konsten har sitt egentliga hemvist. a För att förekomma ofvan antydda missförhållanden, tro vi, synnerligen hvad pianospelet beträffar, rätt organiserade Allmänna Musikskolor vara det bästa och verksammaste medlet. En sådan skolas större elter mindre ärde måste nemligen snart blifva allmännare kändt, och på deta sätt för man visshet om, hvarest en god undervisning verl är att bomta. Äfven kunna utmärktare lärare såsom ledare af dylika skolor i många afseenden utöfva en vidsträcktare verksamhet. Och slutligen gifves intet bättre medel för hågens väckande och underhållande, in den fria taflan, hvilken i en sådan skola är möjkg. Synnerligen äro dessa allmänna läroanstalter ändamålsenliga för den första grundläggningen och de första perloderna af studiet, äfvensom för sådana elever, hvilka förut fätt en mindre god un:ervisning, men, en gång komna till medvetande derom, med allvar vilja söka let bättre. Undertecknad, som redan i mer än trettio år såväl theoretiskt gom praktiskt egnat nig åt musiklärarekallet, och som efter en längre tids bortovaro nu åter bosatt sig i Hafvudstaden, får härmedelst vördsamt anmäla, det jag är sysselsatt med organiserandet af en Allmän Musikalisk Läroanstalt, hvarest undervisning hufvudsakligen i Pianespol och Hiusikens Theori kommer att meddelas. Till sammanspelning med Viollninstrumonter blifver dessutom ständigt tillfälle, och extra uppspelningar och sammanspelningar skola såsom musikaliska aftonnöjen stundom ega rum, till hvilka ifven elevernas achöriga blitva inbjudna. Afgiften är för 4 timmars undervisning per; vecka 25 Rdr Rmt i qvartalet; och ionefattar spelåret 3 qvartaler. i Vidare underrättelser rörande denna Läroanstalt har herr Hofkapellmästaren Norman ifvensom musikhandlarne herrar Lundqvist, Elkan Schildknekt, Hirsch och Josephsson n. fl. godhetsfullt lofvat meddela. Lokalen är i huset N:o 18 Nybrogatan, 2 tr. upp; och kunna anmälningar af elever ke helst Onsdagar och Lördagar, kl. 3—5 e. m. bs. Tillsvidare åtager jag mig äfven enskilda lektioner, såväl å Violoneell öch Violin, som å Piano. Johan Fröber