mankomet sistlidne onsdag insamlades för ) de brandskadade i Warberg en summa af; 200 rår rut, hvilven påföljande poståag ef i sändes till nödbjelpskomiten i nämnda stad. ; — Behållaingen af spektaklet å Södra teatern den 25 dennes utgjorde 202 rdr rmt, hvilken summa blifvit af hr Zetterholm, under öppen rekommendation, afsänd till Nödhjelpskomiiån i Warberg. — För de brandskadade i Werberg gifver Upsala studentkår genom ein sångförening konsert å Carolinasalen den 1 December kl. 12 på dagen. — Vid en den2 dennes, under landshöfdingen, frih, Rappes ordförandeskap, i Iristianstad hållen sammankomet med ektieegare i jernvägen Kristianstad Hessleholm beslöts, genom votering med 1563 röster mot 61, att banan skulle byggas bredspårig. För öfrigt blefvo frågorna uppskjutna till dess major Adelsköld kan hafva hunnit med mätninger och undersöknivgar till det omfång, att kostnadsförslag kunna derpå grundas, för så väl banans dragande iatill sta den, söder om Tivoliavläggningen, som ock för dess öppnande in i staden ät norra delen. Major Adelsköld är sankommen till Kristianstad och ämnar att bo der under den tid då de skånska bibanorna byggas, hvil kas anläggning han fått uppdrag att leda. — He O. F. Bergmans konkursmassas bokiryckeri i Jönköping jemte förlagsrälten till Jönköpings Tidniog ha inköpts af hr O. Nordström, hutvudmen för bokbandelefirman J. H. Nordström Son. — En korrespondent från Köpenhamn till Snällposten meddelar följande drag ur fram lidne konung Fredrik VII:s Mif: Konuvg Fredrix VII uppnådde en ålder af något öfver 55 år, då han var född den G Oktober 1808. Hans fader var son af den såkallade urtprinsen Fredrik, Christian VII:s halfbroder; hans moder en Mecklenburgsk prinsessa. Fadren, som vid sonens födelse var 22 år gammal, hade ett fördel aktigt yttre med bildning och specielt egde han konstsinne. Men den dåvaraude prins Christian ver en svag karakter, hans förstånd var utan storhet i tanken, och han var utan moralisk individualitet. Hans korta herradöme som Norges konung förskaffade detta rike sjelfständighet och en fri konstituiioo, men skaffade honom sjelf en Oo unstig ställning hos Danmarks absolute herrskare Fredrik VI Efter att han bestigit tronen som Christian VIII, svek han förhoppningarne om att gifva Danmark den liberala förtuttning som han i sin ungdom f rskaffat Norge; och han visade sig svag för sin an dra gemäls broder, de Augustenborgska hertigarna och deras Schlesvig-Holsteinska planer, hvilka, om änidet tysta, dock utan esvär trnfdes godt under hans 9-åriga styrelse. Hans sons moder var då län. esedan aflägsnad ; bon var en ovärdig furstinna och efter sin skilsmessa forisutte hon länge ett lif som må kallas mindre aktningsvärdt. Hon bodde en tid i Horsens, dog i Italien. Sonen, prins Fredrik, var ett mycket vackert barn och saknade icke paturliga anlog, om de också voro mera lätta än djupa. Men han försummades i hög grad, utan att gen Skloket och Sbildade iadren bekym rade sig derom. Utun synnerlig tillsyn gick ban i sin företa barndom hvart han hade lust och med hvem han ville: hans käraste umgän exvsr konung Fredriks VI:s båda döttrar, Caroline, (sednsre arfprinsen Ferdinands gemål, nu hans ecka), och än mera den yngre. Wilhelmine, med hvilken han ofta lekte på Fredriksborg, der bofvet var hela sommaren. Hon blef sedan hans första hustru. Efter att han förut fått lof att göra hvad han vilie och lära så litet han med sin lifliga karakter hade lust till. kom han ungefär från sitt 16 år till att stå under en långt strängare uppsigt, som ofta kränkte hans persoaliga känsla och 3 audra sidan bildade en förunderlig kontrast till den omgifniog hen fick, hvilken var långt mera munter än sedlig. Om han förut hade emugit sig från föräldrarnas hem på Sorgenfri slott och samlat några gossar samman från det närliggande Lyngby, för utt med dem färdas timvis i skogen eller ännu hellre ro ut på Frederiksdahls sjö, — så invigdes han ou i en tidig ålder i hufvudstadelifvets mysterier, och kallades så nästa dag upp till konungen för att få bannor. Och detta furtsattes, efter att han (1828) hade blifvit förmäld med Fredrik VI:s dotter, Wilhel mine. Prinsessan var icke vacker, icke heller begåfvad; men de tyckte om hvarandra och hade gjort det från barnaåren.. Hade de fätt vara i fred. kunde allt blifvit godt; men familjekärlek och bofintriger förderfvade allt. Om prinsessan sjelf skulle tillgifvit sin wens häfuighet och mindre uppwärksamma uppförande, kommo tjevstvilliga andar och bragte hvari ord mellan makarne tili hennes fader, konun:en. Och så måste den unge hr gemålen igen stå för skolritt. Intet under, vt deras samlif efier denna metod blef omöjl gt. De skildes. — Sladdret hade segrat, men icke så intrigen, ty denna hade gått ut på att gifva plets för en annan af. vära prinsessor; lavdtgrefvinnan Charlotte (syster till Christian VIII) ville lyckliggöra sin brorson med sia dotter Augusta; men denna kom aldrig till att bära drottnings namn, utan har genom att ingå äktenskap med beron Blixen på sätt och vis trädt ur fursteraden. Att också det andra äktenskapet, med en mecklenburgsk prinsessa, misslyckades är bekant; hofförhållanden och dynastisk hänsyn bade lika