Aftonbladet – 26 november 1863, sida 3

Lookout-dalen, Fienden blef der fullkomligt öfverraskad och med framgång tillbakaträngd. Liktidigt bade från Chattanooga ett antal trupper under general Hazens hbeföl afmarscherat, för att operera gemensamt med Hooker. Vid fremryckandet deployerade general Hazon hela sin stridsmakt på en bredd af 3 engelska mil, och rebsilerna, som ansågo dessa trupper för hufvudhärens avantgarde, drogo sig tillbaka och lemnade Lookout-berget i unionstruppernas händer. Ett antall, som företogs af rebellerna mot en del af Hookers styrka, blef af general Geary, till hvars understöd general Howard afsändes, tillbakaslagen med betydande förlust å rebellernas sida, och dermed var södra stranden af Tennessee fullständigt återtagen. Följden af dessa operationer får ej underskattas. Den uti Chattanooga på visst sätt belägrade Cumberlandsarmen har derigenom icke blott blifvit räddad ur all fara, utan den är nu iståndsatt, att antingen gripa till offensiven och framrycka mot Atlanten i staten Georgia, eller ock understöda Buinsides operationer. En lyckligt tillintetgjord komplott att omstörta statsstyrelsen i Ohio, har i helx landet väckt det elöreta uppseende. Sammansvärjningen var naturligtvis uppgjord i rebellernas intresse, men upptäcktes af hemliga polissgenter, hvilka af de sammansvurne avsågos såsom rebellepioner och bemöttes med oinskränkt förtroende. Planen var att angripa Camp Chase, befria de der inneslutna 3500 rebellfångarne, samt derefter storma arsenalen. Åfven tukthuset skulle öfverrumplas af John Morgan, en beryktad rebellpartigängare, de der inneslutne rebellofficerarue genast befrias samt ett rebellfälttåg börjas uti Ohio. Från Filadelfie berättas, alt ett uppror utbrutit i stenkolsområdensa i grannskapet af Mauch Chunk bland grufarbetarne, hvarvid fiera personer tillsatt lifvet. Såsom orsak till upproret -angifves, att de irländska arbetarne ville göra sig elt monopol af grulfarbetet och icke tillåta andra personer än irländare att deliaga i stenkolslagrens bearbetande. Upproret på San Domingo anteger allt mer och mer karakteren af ett racekrig. — LK