Aftonbladet – 23 november 1863, sida 3

RIKESDAGR LÖRDAGENS AFTONPLENUM. Bondostindet. Sedan åtskilliga expeditionsutskottets förslag till skrifvelse med anledning af ständernas beslut blifvit godkända, upplästes på begäran af Carl Anders Larsson skrifvelseförslaget n:r 173, angående ändring i lagens stadgande om ränta, hvar: efter nyssnämnde talare hemställde att det af sjåndets enskilda utskott uppsatta skrifvelseförslag, utgörande en motsats till det nyss upplästa, enär det hos K. M:t anhåller om vägran af sanktion på räntans frihet, måtte i sammanhang behandlas I annat fall begärde tal. expeditionsutskottets förslag på bordet. På framställning af talmannen medgafs denna begäran i afseende Jå behandlingssättet, hvarefter ståndets enskilda förslag upplästes, hufvud sakligen innehållande att tiden för räntans gifvande nu icke vore den rätta samt att K. M: måtte uppskjuta frågan tills landstingen först blifvit hörda. Mengel hemställde om det icke vore skäl att, under nuvarande omständigheter, låta hela den enskilda skrifvelsen blifogjord, helst han icke förmådde fatta att några nya skäl deri finnas uttryckta. Visserligen måste erkännas det förö :mjukande deri att, då denna bulla nu varit så många gånger i ugnen och ombakad, icke göra något dervid, men tal. kunde, då tre stånd gillat den motsatta åsigten, icke finna att den föreslagna åtgärden tjenade någonting till eller vore till någon heder för ståndet. Carl Anders Larsson förordade det enskilda skrifvelseförslaget, ehuru han medgaf att deri funnes uttryck, hvilka kunde behöfva modifieras, såsom t. ex. om snikenhetens utveckling, samt genmälde Mengel, under påstående att, om denne vore mera jordbrukare än affärsman, borde han inse att, när räntan står till 7 procent, det är större fördel att placera pengarne i banker än i jordbruk, som med de förra icke kunna dervid konkurrera. Lekberg erinrade att ståndet redan beslutit affärdande af en särskild skrifvelse och yrkade bifall till det af enskilda utskottet uppsatta förslag August Andersson kritiserade expeditionsutskottets skrifvelseförsleg, me. gillade icke heller det sednast af enskilda utskottet framställda, utan ansåg det först uppsatta hafva varit bättre på sin plats. Mengel anhöll fortfärande att den enskilda skrifvelsen icke måtte aflåtas, emedan den si ulle. göra fiasco. Sedan kanterna blifvit affilade, så skulle den rulla fram som ett klot, men utan: verkan. Man borde icke missbruka petitionsrätten och skrifvelsen innehölle endast hvad som komprometterar ståndet. Sedan derefter C. A. Larsson ocn Mengel replikerat hvarandra, den sednare bland annat anmärkande det finansministern, i fall han inser att rätta tiden för räntans frigifvande ej är inne, icke lärer Lehöfva fästa något särskildt afseende vid -bondeståndets skrifvelse, begärde Aug. Andersson votering om expeditionsutskottets förslag, men afstod, sedan såväl Lekberg som talmannen upplyst att voteringen tjenade ingenting till, enär skrifvelsen 1 alla fall genom de andra ståndens beslut blefve affärdad. Derjemte beslöts aflåtandet af ståndets enskilda i alldeles motsatt syftning uppsatta skrifvelse, sedan likväl sekreteraren förändrat det af C. Å. Larsson såsom alltför stötande ansedda uttrycket om snikenhetens utveckling till alla de beräkningar egennytta och spekulation kunna företaga — eller något dylikt. Vidare föredrogs statsutskottets memorial nir 234, angående den upprättade nya riksstaten. Vice talmannen Anders Eriksson. och Svenssen anhöllo om återremiss, enär memorialet enligt deras åsigt, i afseende på de till förbättring af komministrarnes löner årligen föreslagna 30,000 rdr icke öfverensstämde med rikets ständers i förstärkt statsutskott fattade beslut. Sedan derefter Carl Anders Larsson förordat hr Hiertas reservation i samma syftning, blef memorialet återremitlteradt. Samma utskotts memorial n:r 235, angående allmänna bevillningen, åter:emicterades likaledes på yrkande af Rundbäck, Jonds Andersson, Per Nilsson m. fl. Den förstnämnde gjorde den anmärkning att, enligt hvad han kunde tycka, beräkningen vore alltför låg och ansåg att belöppet börde upptagits till 600,000 rdr högre. De öf riga talarne invände häremot att bevillningsutskottet gjort denna beräkning, som redan blifvit af ständerna godkänd, men ansågo likväl en återremiss vara nödig till följd af de oliks åsig; terna om de: vid förra memorialet omtalade 30,000 rdr till förbättring af svagt lönade komministrars löner. Ståndet åtskildes ungefär ?7,8.