Aftonbladet – 23 november 1863, sida 2

På alla håll och kanter af Tyskland ser man nu agitationen emot Danmark vara satt i full gång; flera af de smärre staternas regeringar ha redan erkänt den augustenborgska pretendenten och Badens ombud i Frankfurt har för förbundsdagen notificerat hans anträde till regeringen, på samma gång som Danmarks sändebud tillkännagifvit Christian IX:s uppstigande på tronen. Det skenbara inatresse för augustenborgarne, som nu så plötsligt synes uppflamma i Tyskland, förklaras lätt deraf, att en stor mängd af deras kamrater i det förra upproret finnas strödda omkring i hela Tyskland, till en del anställda såsom embetsmän i Preussen och de smärre sta terna. Det är dessa, som under en följd af år försett tyska tidningar med en mängd artiklar rörande hertigdömena, hvilka ve: derbörande redaktiner icke kunnat vägra adoptera, då det nu en gång blifvit en gifven sak att blicd ovilja mot Damnark samt sträfvandet för att upprätta ett SchleswigHolstein? måste utgöra en vigtig ingrediens i all tysk patriotiem. Dessa mångfaldiga artikler ha visserligen blifvit allt för trå kiga, för att den stora tyska allmänheten skulle kunnat taga närmare notis om dem, men så mycket har dock stannat qvar efter detta outtröttliga skrifveri, att det blifvit en stående trosartikel, att förtryck råder i hertigdömesa (oaktadt Holstein och Lauenburg ha större frihet än de flesta tyska stater och kunde få långtmera, om icke deras egna junkrar och byråkrater hindrade det) och att Tysklands ära ovilkorligen kräfver att Slesvig ryckes bort ifrån Danmark och införlifvas i tyska förbundet. En f. d. medlem af upprorsregeringen i Holstein 1848, hr Francke, har den popularitetssökande hertig Ernst af Coburg för några år sedan gjort till sin premierminister, och det är denne som nu genomdrifvit det initiativ, som den stormäktige suveränen af Coburg-Gotha tagit till Augustenborgarens erkannande. Den hr Samver, som pretendenten utnämnt till sin representant i Frankturt, är en f. d. holsteinsk ad vokat, som redan flera år före händelserna 1848 stod i hertigens af Augustenborg sold och för hans räkning producerade upproriska skrifter.