Aftonbladet – 21 november 1863, sida 3

Yrkade bifall. — Frih. af Ugglas invände häremot att innan genom votering i förstärkt statsutskott sekreterarens aflöning bestämts till 400 rdr i månaden, utskottets pluralitet föreslagit den till 500, hvilket af adeln godkänts. Dennu af honom föreslagna förhöjningen skulle utgöra en ersättning. Den nuvarande sekreteraren hade verkställt samma atbete som 2 personer vid föregående riksdag och borde derföre åtnjuta någorlunda motsvarande gratifikation. — Vid af greve, Mörner begärd votering segrade frih. af Jgglas mening med 2 nej mot 16 ja. Derefter föredrogs hr R. U.4) Cederschiölds i går väckta motion angående Waxholms fästnings försättande i fullt försvarbart skick, hvilken nu för andra gången bordlades efter en diskussion mellan frih. af Ugglas, som ansåg remiss böra vägras på den grund att motionen icke vore frundlagsenligt väckt, enär den såsom grund r densamma åberopade revisorernas berättelse icke ännu blifvit för ständerna framlagd, och hr RB. Ta. Cederschiöld, hvilken i anseende till motionärens frånvaro uppträdde till försvar för motionens befogenhet. Denna talare ansåg nemligen att, ehuru denna berättelse ännu icke vore till ständerna öfverlemnad, den likväl, såsom justerad, redan vore en offentlig handling. Grefve Liljencrants, som i afseende på nyss bordlagda motions grundlagsvidrighet öfverensstämde med frih. af Ugglas, helst remiss blifvit begärd till ekonomiutskottet, som icke vore kompetent att handlägga dylika frågor, tog sig deremot af konung Frerik VII:s död och deraf inträffade förvecklingar anledning att väcka en ny motion, att statsutskottet måtte taga i öfverväande huruvida icke medel böra ställas till K. M:ts disposition för att sätta vårt landtoch sjöförsvar i ett mera tidsenligt skick Häremot uppträdde grefve C. G. Mörner, hvilken ansåg motionen innebära ett misstroendevotum mot regeringen. Riksdagen hade redan beviljat allt hvad regeringen till försvarsverket be: gärt, ja till och med derutöfver. Under sådana förhållanden och då representationen ännu är samlad, kunde man gerna vänta och sätta förtroende till regeringens klokhet. Talaren framställde till grefve Liljencrantz att han måtte återtega motionen, bekla ade att hvarken chefen för ingeniörkären eller någon annan kompetent person i får eller i dag synts till och slutade med att framhålla vådan af att på detta sätt sprida oro i landet, då ingen direkt anledning dertill funnes. Sedan motionären derefter vidhålit sin motion, som han ansåg ej innebära något misstroendevotum, utan endast vore att tillmötesgå regerinen, som i konstitutionella samhällen alltid vid dylika tillfällen måste känna sig besvärad samt tvertom borde med välbehag anse ständernas beredvillighet, sedan vidare grefve E. Sparre anhållit om motionens bordläggande och grefve Lagerberg upplyst att ingeniörchefen redan till K. I:t inkommit med ett memorial om Waxholms försättande i försvarbart skick, lades grefve Liljencrantz motion på bordet. Ståndet åtskildes kl. ?, 3 e. m Prestoståndet. Expeditionsutskottets skrifvelseförslag n:r 169, rörande regleringen af utgifterna under rikssta tens 8:de hufvudtitel, godkändes, jemte dervid fogade tabeller, med de ändringar och tillägg, som af ridderskapet och adeln blifvit beslutade i fråga om ett till understöd för kapellpredikanter m. fl. å hufvudtiteln uppfördt reservationsanslag. Derefter föredrogs ridderskapets och adelns inbjudning att liksom nämnde stånd godkänna statsutskottets åtgärd att å8:de hufvudtiteln uppföra ofvannämnda reservationsanslag, hvilket biölls till följd af presteståndets nyss förut fattade eslut. Slutligen föredrogs ståndets enskilda utskotts agafdelnings utlåtande n:r 2, rörande nytt fornulär för prestbevis och dermed sammanhänsande frreskrifter m. m., hvarom uppstod en stunds diskussion, hvarunder doktor Schram uppäste ett särskildt förslag till presteller flyttningsvevis, hvilket enligt riksarkivarien Nordströms Asigt innehöll en mängd detaljbestämsmelser, som alldeles icke kunna bringas till öfeerensstämmelse med risets ständers nyligen fattade beslut, att med frejdbetyg må förstås endast en uppgift, huruvida personen vid den tidpunkt, då betyget utfärdas; är genom domstols utslag dömd medborgerligt förtronde förlustig eller icke. Doktor Sandberg och prosten Somdes yttrade bland annat, betänkligheter, huru berde under iden, till den nya Jagen träder i verksamhet, örhållas med personer hvilka för längre tid tillbaka varit tilltalade och straffade för brott, hvilka icke enligt den nya straffagen medföra förlust af medborgerligt förtroende. Utlåtandet bordlades jemte det af doktor Schram upplästa förslag, och förklarade särskildt riksarkivarien Nordström, att han ämnade deremot göra arkilliga anmärkningar. Såsom bevis på huru utskottets lagafdelning olkar rikets ständers ofvan anförda beslut om rejdbetyg, och jemväl såsom bevis på huru vårt den satsen har att göra sig gällande, att n hvar må anses för ärlig tills motsatsen blifvit beriad, kan anföras följande rader ur afdelningens örslag till flyttningsbevis : Frejden nursera ärlig, sedan han, efter undersånget straff för andra resan stöld, medförande örlust i 5 år af medborgerligt förtroende, räknadt ifrån den 5:te Maj detta år. sig här på oren skickligen förhållit; eller: frejden är numera ädan, att han, enligt dom den 5:te Maj 1864, ir för bedrägeri straffad och förklarad medbor-, gerligt förtroende för all tid förlustig. Borgareståndet. Vid föredragningen af expeditionsutskottets krifvelseförslag angående bränvinsminuteringsfgifterna ogillades 24 S, och beslöt ståndet i stälet på hemställan af hrr Sundvallsson och R. Trädjårdh och S. Trädgårdh med åberopande af den f borgareståndets ledamöter uti utskottet af föevarande 5 skulle fortfarande hafva samma lylelse som i närvarande bränvinsförordning. Man mförde n-mligen hurusom genom ständernas belut denna fråga i sjelfva verket förfallit. Derfter föreslog hr R. Trädgårdh under förutsättning tt bondeståndet skulle komma att lika med adeln ch presteståndet godkänna nyssnämnda skrifvelseförslag, att börgareståndet måtte ingå till (. M:t med en anhållan det han icke måtte sankionera nämnde rikets ständers beglut. Hr Witt rade under den föregående diskussionen, framvållande den stora förlust städerna eljest skulle komma att göra, gjort en dylik hemställan. Menorialet remitterades tilljståndets enskilda utskott. Ett statsutskottets betänkande angående gratikationer åt dess tjenstemän gillades, undantaandes att gratifikationen åt rikegäldsafdelninens sekreterare, på hemställan af hr Schenström, wöjdes till 1500 rdr. Hr Hjerta ville 1300 och hr sjungberg yrkade på bifall till utskottets förslag, inder erinran derom, att man understbndom inge höra den kanske icke alldeles obefogade nmärkningen, att rikets ständer, som vore väl jugga mot statens embetsmän, visade en nog ångt utsträckt frikostighet mot sina egna tjenstenän, Expeditionsutskottets förslag till skrifvelse ansående 8:de hufvudtiteln, bifölls på yrkande af irr Sundvallsson och Björek. Hr Wiu ville ogilla len punkt, som handlar om anslaget till komninistrarne, och hade talaren fattat rikets stänlers beslut så, att anslaget, 30,000 rdr, vore beriljadt att med denna summa utgå hvarje år, varigenom totalbeloppet säledes blefve 30,000 rdr. Med anledning af detta beslut och på yrkande f hr Björck, återremitterades statsutskottets betänkande n:o 234 och 235, angående -den nya upprättade riksstaten och den ordinarie samt extra yrdinarie statsregleringen, emedan statsutskottet dessa betänkanden, i likhet med hvad hr Witt 1vss anfört, upptagit nyssnämnde anslag till 30.000