Aftonbladet – 21 november 1863, sida 3

bepröfvade rådgifvare äro i besittning af folkets förtroende, skall med ära och framgång börja en ny dynastis regering. Gud bevare Eders Majestät! Köpenhamns stadsfullmäktige d. 17 Nov. 1863. (Underskrifter.) H. M:t yttrade i sitt svar, som icke afgafs skriftligt, ungefär följande: Jag delar, mina herrar, helt och hållet de känslor af sog öfver förlusten af högsalig konung Fredrik VII, som äro uttalade i den till mig algifna adressen. Jag hade honom att tacka för mera än någon annan, och jag sympatiserar med folket i dess sorg ötver honom. Jag kan försäkra eder, att jag har ett lika så uppriktigt danskt sinne som någon, och jar har haft tillfälle att ådagalögga detta. Jag beder er hysa förtroende till min goda vilja och mina goda afsigter; jag LYS den innerligaste önskan att göra mitt folk :yckligt. Hvad angår den speciella punkt, som beröres i eder adress och hvilken tyckes ligga eder så varmt om hjertat, får jag påminna eder om, att jag är konstitutionel konung och har rätt att regera som sådan. Jag måste derföre förbehålla mig betänketid, och I skolen sedan erhålla mitt svar genom statsrådet. Jag begagnar detta tillfälle, att tacka Köpenhamns borgare för den kärlek, de lagt i dagen för mig och mina barn vid de lyckliga familjehändelser, som på sednare tiden egt rum. Jag beder er till staden Köpenhamn öfverbringa min helsning. Den talrika skara, som var samlad utanför palatset, väntade i otålig spänning på utgången. Så snart de första stadstullmäkiges medlemmarne visade sig, ljödo från alla häll rop af Ssvaret! svaret! och Ja eller Nej!4 Dessa frågor upprepades i allt starkare ton, tills en af massan ropade: Till rådhuset!4 och dermed gaf eu bestämdt mål åt den böljande massan. Dit begat sig nu hela tåget. Öfverpresidentens vagn, i hvilken äfven borgarerepresentan.ernas förman befann sig, måste köra ste för steg, omgifven af en allt talrikare och alrikare menniskomassa. Vid ankomsten ill rådhuset fann man redan vestibulen och len breda stentrappan tätt packade med menniskor, och den vagnen beledsagande skaran besatte i ett nu hela torget. Öfverpresidenten, som med svårighet banade sig väg senom massan, meddelade då från rådstu rappan i korthet konungens svar. Dettyckes icke göra något podt intryck på män len, som utbröt i ropen: tlefve stadsfull mäktlige!, lefve öfverpresidenten!4, Sletve riheten!4, lefve ministeren Halll Folket itskildes i en starkt upprörd stämning.