Aftonbladet – 20 november 1863, sida 2

den sprianing plogar elter sistnämnda konstruktion vunnit inom Sverge, uti hvars mellersta provinser de nära nog utträngt alla andra, ej blott bland allmogen, hos hvilken de, till följd af det billiga priset; i förening ned styrka och enkelhet, företrädesvis blifvit omtyckta, utan ock vid många af vära häst skötta större jordbruk. Vid akademiens förra sammanträde omförmäldes de försök, som uti Frankrike blifvit anställda med Hooibreuks 8. k. konstbefruktningsmetod. Ett ytterligare bevis derpå att den ökade skörd, som man förmodat hafva åstadkommits genom nämnde metod, icke bör tillskrifvas densamma, hade vunnits dymedelst att stubben å de försöksrator, som blifvit konstbefruktade, hade befunnits vida gröfre än å de icke efter samma metod behandlade rutorna, och då konstbefruktningen naturligtvis ej kunde utöfva någon inverkan på halmens bördighet, mäste andra orsaker, t. ex. en större växtkraft hos jorden eller dylikt, härvid hafva varit verkande. Vid Hamburgerexpositionen hade en ko af schlesisk landtrace väckt uppseende genom sin myckna och feta mjölk; enär af den mjölk, hon på 115:de dagen efter kalfningen lemnade, producerades 3, smör. Denna kos egare, grefve Piuto, meddelade nu i tyska tidskrifter en noggrann beskrifniog på det förfaringssätt han använde vid ein boskapsafvel, och hvarigenom han lyckats att på 7 år förvandla en utsvulten, degenererad kostam aflandtrace till de utmärktaste djur han för närvarande egde. Förfaringssättet härvid syntes dock icke väsendtligen skilja sig från det som uti välskötta ladugårdar i allmänhet begagnades, om icke deruti att kalfvarnes hårbetäckning, till befordrande af hudverksamheten, afklippes så tätt intill kroppen gom ske kan, samt att såväl kalfvar som kor utfodrades med linfrö. Ofvannämnda ko hade erhållit 7 dylikt frö dagligen, och uppginge kostnaden derför till 63 öre, hvaraf fullt hälften betäcktes genom värdet af de 4 VY, linfrökakor, som i nämnde qvantum funnes, återstoden åter af deruti befintliga 2 Vv, I olja, som, i djurens kroppar förvandlad till smörfett, väl betalade sig. Talaren fästade i sammanhang härmed uppmärksamheten på fördelen af odling af Infrö till kreaturens utfodring, och anförde hurusom en större landtbrokare i hufvudstadens grannskap funnit sin förd 1 uti att för detta behof så Iinfrö, samt såsom ersättning för skötsein af detta eäde till sina underhafvande öfverlemna hela skörden af tåga. Åtskilliga prof å linfrö förevisades, deribland sådant från talien, med dubbelt större frö än det vanliga, och hvarå plantorna ega en utomordentligt rik frösättning. En till hr Dannfelt från den berömde engelska agrikulturkemisten Lawes meddelad vederläggning af den tydning, som den s. k. mineralteoriens upphofsman, Liebig,gifvit åt de af Lawes uttalade äsigter i detta ämne, öfverlemnades ti!l akademien. Isammanhang hvarmed anfördes, ur ett af dr Grouven i Selzminde hållet föredrag, den ståndpunkt striden emellan mineralteoriens och gväfveteoriens försvarare inom agriknlturkemien erhållit genom Liebigs sednaste arbete och den omkastning från förutgående satser som deruti egt rum. En professor Thury i Geneve hade trott sig finna att fostrets kön hos våra husdjar är beroende af den mognadsgrad ägget vid befruktningen eger, samt angifvit reglor för att leda parningen derhän att dess resultat i nyssnämnde hänseende på förhand kan bestämmas. Praktiska försök hade 29 särskilda gånger skett hos en fullt trovärdig landtman, med den fullkomligaste framgång. Från Canada hade till Engländ en silke8mask blifvit införd, hvars fjäril vore 7 till 8 tum emellan vingspetsarne, och som, lefvande på våra vanliga fruktträds blad, fullkomligt utbärdade det kalla klimat, som nämnde land eger. Dess silke utmärkte sig för mycken styrka, men var af det slag som vanligen kallas florettsilke. Genom bemedling af vår nyligen från Amerika återkomna frejdade landsman baron von Vegesack hade hr Dannfelt fått emottaga 4 kärl fiskguano från Nova Scotia, samt förevisade prof å densamma, äfvengom derå utförd analys meddelades, utvisande en halt af 40 fostorsyrad kalk och 6,3 4 ammoniak. Slutligen förevisades en engelsk bikupa, så inrättad att i små glaskupor inbygd hönung kunde från densamma när som helst uttagas utan biens störande, äfvensom ett dylikt glas tyldt med honungskakor. Professor Arrhenius förevisade och utdelade frö af kinesisk lucern, hvilket frö han erbållit genom baron von Linde i Finland. Vid odlingsförsök, som anställts på akademiens experimentalfarm äfvensom vid Ultuna, hade denna lucernsort befunnits både mera härdig och gifvande än den blå lucernen (medicego sativa) och ansågs förtjent att odlas, emedan den var en mångårig och förträfflig foderväxt. Tostamente till Sverges och Finlands folk. Af märkliga testamenten torde följande