Aftonbladet – 18 november 1863, sida 2

Landtkruksakadomiens Novembersammankomsi hölls förliden måndag och var talrikt besökt. Sedan protokollet för förra sammanträdet justerats, afgafföredraganden iskogsafdelningen, jägmästaren: C. Björkman, dess utlåtande ötver de till akademien inlemnade kuberingsoch cirkel-yt-tabeller af Thelans, hvilket arbete vitsordades vara tillförlitligt samt fritt från tryckfel, hvarom protokollsutdrag, enligt gjord begäran, skulle meddelas arbetets förläggare. Professor Arrhenius redogjorde för de vid Ultuna innevarande år anställda försök med odlisgen af den majs från Pyreneerna, com generalkonsuln Hyitn-Cavallius till akademien aflemnat. Majs-plantorna, som blifvit uppdragna på ett bördigt, men icke nygödsladt fält, hade i Oktober månad, dä de avgrepos af den svåra nattfrosten, icke uppnätt mer än 3 å 4 fots höjd; de hade icke lemnat fullmogna frön; fodermassan var icke heller tillfredsställande; men ansågs dock vera skäl att fortsätta odlingsförsöken nästa år,. enär väderlekena förhållande under det innevarande befunnits ovanligt missgynnande. Kongl. sekreteraren Odelberg meddelade att-äfven han gjort försök med odlingen af Omförmälda meajseort, och kommit till den öfvertygelsen att densamma åtminstone icke passade för åkerjord. Ryttmästaren v. Möller, som erinrade huru edes svenska landtbruket.i flera riktniogar gått framåt, fästade uppmärksamheten derpå att den nu. gällande lagstiftningen för lendtbruket i åtskilliga fall vore ganska ofullständig. Exempelvis anfördes, att de stadganden, som förekomma i 16 kap: jordabalken, icke längre äro tillfyllestgörende med bänsyn till ett väl ordnadt arrendeväsende. Hvarken jordegarne eller arrendatorerna äro i allmänhet Jagkunniga, och följden deraf är, att då lagstiftningen i det anförda failet är ofullständig, uppgöras ganska ofta kontrakter, hvilka föranleda till tvister mellan kontrahenterna. Ätven i ett par endra vigtiga punkter saknades tydliga och ändamålsenliga lagbestämmelser. Sålunda, då exekutiv föreäljning eger rum af grödan å arrenderad egendom, är visserligen löreskrifvet att grödan icke får bortföras, utan skulle å stället aftröskas och fodret på stället uppfodras; men intet stadgande förefinnes huruvida köparen af grödan eger rättighet att under tiden begagna husen å egendomen. Likaledes är intet stadgadt huruvida, då med ettarrende tölja inventarier, men dessa under tiden ombytas och andra af samma beskaffenhet till. kommit, de sednare kunna utmätas för skuld, som arrendatorn häftede i till annan person än jordegaren. I nu gällande lag äro. viss serligen vid köp af häst tre frestedagar medgifna, men när frestetiden rätteligen bör börja är icke bestämdt. I afseende på köp af andra kreatur äro inga frestedagor medgifna; men ganska många landtmän hafva eannolikt erfarit, att hos elagtoch afvelsdjur uppdagas ofta långt efter köpets afslutande fel af den beskaffenhet, att de välla köparen stor förlust. I andra länder har lagstiftningen i ofvan anförda fall blifvit kon pletterad. Hr v. Möller hemställde om icke akademien ansåge lämpligt att genom nedsättandet af ett utskott eller annorledes medverka till en förbättrad åkerbrukslagstiftning, hvilket förslag bifölls. Då vid en föregående sammankomst inom akedemien omförmälts, att.de på Hamburger-expositionen utställda spanmålsprofven från Sverge ådragit sig stor uppmärksamhet och föranledt reqvisitioner, meddelade presidenten Åkerman att från hans egendom Mälsåker förliden höst, genom ett bärvarande handelshus, hade utsändts till Hannover 20 tunnor utsädesråg, geom-der med belåtenhet mottagits; under tillkännagifvande, att om icke hösten så långt framskridit skulle ett vida större parti reqvirerats. I sammanhang härmed enmälde professor Arrhenius dels att af utsädesärter, producerade af hr Möller på Julpa, hade ett parti atsändts till Tyskland, dels att den bekante röhandlaren Gilche i Erfurt, som erhållit ett parti utsädesärter från Näfveqvarn (tillvöri t brukspatron Cederholm), hade förslarat dessa vara de bästa hen sett och att lessa skulle i hans katelog införas såsom :utomordentliga svenska ärterX, och dels att fven till Lausitz hade svenskt utsädeskorn lifvit afsändt. Professor Andersson lemnade en sammanattad redogörelse för de nu allmänt entaga äsigterna om befrukiningen hos. växterna,