I den gula bok? som franska regeringen framlaggt för lagstiftande kåren förekommer följande om den dansk tyska frågan: tElbehertigdömenas angelägenheter hafva fortfarit ett utgöra föremål för tvist mellan köpenhamnska hofvet och tyska förbundet. Då danska regeringen vidtagit åtgärder för monarkiena författningsenliga organisation, som förbundsdagen i Frankfurt förklarat ej öfverensstämmande med sina förra beslut och med de sf Danmark ingångna förpligtelser, så hafva de tyska kabinetten öfverenskommit om att taga sin tillflykt till ett militäriskt besättande af hertiodömet Holstein genom förbundstrupper. Det köpenhamnska kabinettet bestrider väl icke principielt Tysklands inblandningsrätt i de till tyska förbundet hörande hertigdömenas Holstein och Lauenburg angelägenheter; men det påstår, att då det uppfyllt alla de holsteinska ständernas fordringar, för såvidt de låta förena sig med kronans rättigheter, så kan förbundsexekutionen icke rättfärdigas medelst något lagligt motiv. Denna åtgärd skulle således i verkligheten endast hafva till.syfte alt tvinga Danmark att ställa hertigdömet Slesvig, en dansk provins, under ett politiskt och administrativt regemente, som skulle göra ingrepp i monarkiens integritet. Kejsarens regering har ej utan beklagande sett huru en strid, som dess rådslag alltid sökt utjemna, städse blifvit bittrare. Ledda på samma gång af våra gamla sympatier för Danmark och af hänsyn till ett godt grannskap, som göra sig gällande i våra förhållanden till Tyskland, hafva vi fördubblat våra ansträngningar för att göra klokhetens råd gällande och att atvända en oundviklig kris. Ingen konflikt kunde uppstä, utan att de skandinaviska staterna, hvilka äro mera direkt intresserade af jemnvigtens upprätthållande i Norden, skulle komma att deltaga i striden och utan att allvarsamma förvecklingar skulle uppstå, i hvilka de makter, som undertecknat Lon: dontraktaten af 1852, måste bli deltagare. Vår hjelp är på förhand tillförsäkrad enhvar kombination, som har till syfte ati förebygga sådana händelser, och ännu vilja vi hoppas, att båda parternas vishet skall vinna seger öfver den beklagansvärda passionen. Tyskland är för öfrigt upptaget af andra bekymmer. De i Frankfurt församlade furstarne hafva gifvit sin högsta bekräftelse åt ansträngningarne att förändra förbundets inre regeringsväsende, i det de sjelfve del: togo i studiet om de bästa medlen att uppnå detta. Allt, som kan bidraga till en stor grannstats, till hvilken vi ståide bästa förbållanden, utveckling och lycka, kan ej varaj oss likgiltigt. Vi följa fördenskull dessa försök med vänlig uppmärksamhet; med den önskan att se Tyskland draga de fördelar deraf, som det lofvar sig och hvilka det ekali veta att förena med de europeiska : ntressen och de internationella rättigheter, som anknyta sig till tyska förbundets konstitution.