Aftonbladet – 16 november 1863, sida 3

SVisst ickeX, svarade Villequier, så framt ni sjelf är belåten, 2å har jag ingenting ett säga; men det föreföll mig som om ni ej vore riktigt nöjd med al! ne, och derföre . Och derföre? herr af Villequier4, inföll markieen, då han umärkte att Villequier tvekade. tJeg vill endast säga, alt ni borde vara på er vakt, sade Villequier. SVi lefva i bekymmersemma tider, herr af Monisoreau. Isynnerhet befinna vi begge oss i eo kinkig ställainv; hvarje ord, bvarje haudling åete noga öfverväges, och fastän jag visst vill i ringeste måtto rubba den vänskavy och det förtroende e0wm ni hyser för er anförvandt, abbena ef Boi torde jag dock få återkalla i ert n att ban är en fin och listig diplomst, ja tiil den grad ait, när han för några är sedan uppträdde vid bolvet, enkedrottningen, efter hans aflägsnande, sade sig vara glad att vara befriad från honom, emedan bon tilltrodde hovom ett öfverlieta sjelfva saten och följekitligen med änon mera lätthet 023, mengiskor.? Jag kävner hans fö markisen, men jag skulle ej befara något deraf, om ni ej gåtfve mig enedning att draga uppriktigheten af hans vänskap för mig i tvilvelsmål.? Villequier ryckte på uxlarne och började att med doppskon till sitt svärd rita figurer på golfvet, likasom för att utmärka att hen ej ämnade yitra något mera rörande deara sak. Ni tiger, herr af Villequier4, forttor Gaspard af Montsoreau, n det syncs af hela ert beteende att ni vet mera om abben än ni nu ber meddelat mig. Ja svär er, så framt pi hyser någon v för mig, eller rättere 8 gåt för au kunna lyekligen genomdrifva hvad vi begge öucka, säg mig appriktigt och utan förbehåll edra ankar om abbn af Boisguerin. LM Anta N slagenhet5, sade