Aftonbladet – 16 november 1863, sida 2

Undert. Napoleon. Kontrasign. Drouyn de Lbuys.4 Regeringen har begagnat sitt veto i afseende å ständernas framställning om den riktning, i hvilken tulltaxan bör förändras. Våra läsere påminna sig den strid, som för några måneder sedan fördes inom representationen mellan det friare bandelssystemets vänner å ena sidan och de med jordbruks intresset sig ailierande protektionisterna å den andra. Den gällde förnämligast inne hållet af den skrifvelse, som blifvil föreslagen alt afgifvas till K. M:t rörande revision af tulltexan. Genom en af dessa på slump gående voteringar, som äro så egendomliga för vårt riddarhus, blef det af presidenten Akerman formulerade protektionistiska förslaget tre stånds beslut och ar såsom rikets ständers framställning öfverlemnats till regeripgen. Nästan omedelbart efter det skrifvelsen härom inkommit, har regeringen fattat sitt beslut i ämnet o h dervid, såsom men hade skäl att vänta, förklarat sig icke ha funnit skäl att godkänna de i etändernas skrifvelse uttalade grundsatser. utan i enligbet med hvad bevillningsutskottet föreslagit, anbefallt den komitt, om hvars tillsätt ning förordnas, att vid fullgörande af sitt uppdrag fortfarande tillämpa frihandelsgrundsatser. 1 öfverensstämmelse med dessa åsg ter har i komitn blifvit insatte några af de mest framstående anhängarne af det friare handelssystemet. Troligtvis skall man från ett och annat håll få höra det påstående, att regeringens här ifrågavarande ätgärder äro inkonstitutio nella, då regeringen tillsatt komiten i ett jändamäl alldeles motsatt det som i ständernas framställning åsyftades. Beskyllningen är fullkomligt grundad om man af en konstitutionel regering fordrar att den skall vara en tankeoch viljelös verkställare af allt, som blifvit majoritetsbeslut hos representationev, Men begreppen om konstitutiopalitet få icke fattas ur en så inskränkt synpunkt. Det åligger en verkligt konstitutiopel regering stt icke blott se på framställningarnes bokstaf, utan älven taga i betraktande under hvilka omständigheter de illkommit och om de uppbäras af den upplysta allmänna menvingen hos nationen. Be fiones det dervid att en framställning blifvit beslntad helt och hållet at en slump (man känner med visshet, att det Åkermanska skrifvelseförslaget fick majoritet på riddarhusetendast till följd deraf, att några närvarande medlemmar, som hörde till dess afgjorda motständare, voro inbegripna i så liflig konversation att de försummade voteriogen), och beger det sig derjemte, att den åsyftar raka motsatsen af ett system, som omfattas af de i sådana ämnen mest insigt-fulla i detta land och i andra länder, och som redan blifvit med framgång tillämpadt hos oss och annorslädes, då är det en onstitutionel regeriogs både rätt och pligt att mot en dylik framställning begagna det veto som henne grundlagligen tillkommer. Makten att göra det har blifvit lagd i regeringens hand just derför att hon skall kunna motstå tillfälliga omkastningar i åsigter och beslut hos representationen; och det var här, om någonsin, ett tilltälle då dea borde bea gnas, Vid något närmare eftersinnande lära rerrar protektionister älven finna, att rege1. ingen, genom stt handla så som bon gjort, sjelfva verket endast ställt sig till efterättelse elt af deras oftast och ihärdigastj, ipprepade yrkanden, det nemligen, att mani. ör i den ekonomiska lagstiftningen ochi ramför allt i tullagstiftaingen, undvika la plötsliga omkastningar. Ingenting, har et från nämnde håll otaliga gånger uppepats, kan vara för näringarne mer skadgt än täta system-ombyten. Stabilitet har edan långliga tider tillbaka varit fältropet skyddstulisanhängarnes läger. Näväl, reresentation och regering ha under en re-s an ganska lång följd af år framgått, med I! arsamma men festa steg, på den friare i andelslagstiftningens väg. Näringsidkarne a vetat det och kunnat rätta sig derefter. ih u var frågan huruvida man skulle plötslien öfvergifva denna bana, om man till sljd af påtryckningen från en tillfällig maoritet skulle proklamera reaktion för att!a amkalla en strid, som efter all anledning e