ya begrafningsplatsen vid samma församlings cyrka påträffats större stenar af äkta marmor ned utmärkt vacker färgblandning. — — Tjenstgörande jaktuppsyningsmannen M.! Sundberg var i början af förra veckan, under in färd utmed kusten, utsatt för en temligen lvarsam förveckling med några finnar. Hänlelsen är att, sedan den mörka årstiden nu på nösten inträdde, har en ganska liflig trafik här:mellan och finska landet egt rum, hvarvid innarne förnämligast till hemorten öfverfört yränvin, som de här köpt eller tillbytt nig mot viktualievaror m. m. Under dessa resor hafva innarne esomoftast uppehållit sig i skärgården, varvid stundom excesser uppstått, hvilkas anedning varit att söka i det fluidum de transvorterat, äfvensom uti de flera stölder, som när och der i byarne utmed kusten blifvit försfvade och hvilka man tillskrifver dem. Derbland må nämnas den betydliga stöld, som skedde i Norrmjöle natten mot den 1 Oktober, 1å icke mindre än 28 strömmingssköt och annan fiskredskap bortstulos; och nu sednast har inbrottsstöld blifvit föröfvad hos en landthandande på Holmön, hvars packbod formligen blifvit rengjord och varor bortstulna till ett värde af, som det säges, närmare 700 riksdaler. Att man af dessa anledningar litet hvarstädes börjat egna mera tillsyn öfver finnarne är naurligt; men de hafva dock på ett eller annat ställe sina vänner, som till följd af egna fördelar betjena dem med transporter och andra handräckningar. I början af förra veckan hade uppsyningsmannen Sundberg fått upplysning om att en dylik bränvinstransport, som vanligt atan förpassning, var att vänta i trakten af Täfteskärgården. Han begaf sig derföre ut på rekognoscering och anträffade ganska riktigt vid Täfte byamäns sjöbodar en båt med tvenne fyllda bränvinskärl; men någon egare till båten var ej till finnandes. Båten med dess innehåll togs emellertid i beslag och utfördes till tullken, som blifvit qvarlemnad vid Ottervik. nder den derpå följande natten prejades tulljakten af några finnar, i hvilkas sällskap, såsom det uppgifves, äfven en svensk befunnit sig, som återfordrade båten och förklarade att dei annat fall ämnade nedskjuta tullbetjeningen. När Sundberg likväl nekade härtill, började vid 12-tiden skott lossas mot tulljakten; men lyckligtvis var man äfven å densamma försedd med skjutvapen, hvarigenom en strid uppstod, som varade ända tills fram emot kl. 4 på morgonen och hvilken isynnerhet under första timman var temligen het, ehuru, åtminstone ombord på tulljakten, in: gen blef sårad. Finnarne aflägsnade sig der efter på en stund, men återkommo vid pass kl. 5 och begärde i mycket höfliga ordalag att återfö endast bäten, hvilket också efter åtskilliga par lamenteringar och sedan bränvinskärlen blifvi tagna ombord å tulljakten slutligen beviljades. hvarefter de utan dröjsmål begåfvo sig på åter färden till finska kusten. Vid finnarnes sista an komst till stället kunde man vid daggryninger upptäcka att sällskapet hade svärtat sig i an sigtet, hvarigenom troligt är att äfven någor svensk deltagit i bataljen. USER