Aftonbladet – 13 november 1863, sida 3

nom långt på andra sidan om Jerusalem. Henrik af Navarra ör hans oförsonligaste iende, grefven af Soissons står han i vägen, och oaktadt jag är hans hörs.mmaste tjenare, likasom konungen hans tillgifnsste vän, så skulle både hans maj:t och jag sjelf helst se att vi kunde få hjelpa oss fram honom örutan. Jag kunds räkna upp tusentals personer, hviika skulle fiona det mycket be 1vämare för sig, om ingen hertig af Guise unones till i verlden. Med et ord, jag snr att en ättiårig gubbe bör hafva att på koa längre lifstid än den krafifulle, friske och starke man, om hvilken vi tala. Men om vi lemna allt detta å eido och fortfarande antaga att han blir qvar i lifvet, så kan jag ej göra för er sak mera än jag redan gjort. Ni hor kozuogens och mitt eget skriftliga löfte; sakens afgörande beror af parlamentet och konungen, äfven om han, nbegripen i öppen strid med en del af sitt eget folk och fördritven från hufvudstaden, skulle bafva makt dertill, bör icke vilja taga något afgörande steg till en förening med Maria af Clairvaut, innan han först blifvit örvissad, att något väsendtligt derigenom sunde vinnas för hans egen sak.4 Ni har något nytt förslag att göra mig, fbröt Gaspard af Montsoreau. Jag käner det sätt, hvarpå konungar och statsmän mderbandla om sitt ynnestfulla bistånd. Xonungen har något ytterligare att fordra f mig innan han vill hålla det löfte jag edan erhållit. Tala herr af Villequier, jag ir beredd att höra, på hvad vilkor jag kan vinna mitt föresatta mål. Besinna blott i hvilken ställning konunser befinner sig, sade Villequier. Med rertigen af Guise vid sin sida, tvungen att allo inhemta nans råd, skulle konungen cke utan de största vädor kunna bringa er örening med Maria af Clairvaut till slut, nnan parlamentet ännu dömt i frågan om örmynderskapet. Dock tyckas bättre tider mnart vara att emotse. Grefven af Soissons har förenat sig med konungen, sjelfva Hen