Warberg larer komma all I nasta vecka gifvas en konsert af härvarande garnisonsregementens och flottans musikkårer. — Borgareståndet gaf i går å Hötel Pheenix middag för sin talman. a — Krigsvetenskapsakademiens högtidsdag fi rades i går i Jlandtbruksakademiens sal. Sammankomsten, som bivistades af konungen och hertigen af Östergötland, cheferna för landtoch sjöförsvarsdepartementen samt ett betydligt antal officerare af alia grader, äfvensom andra åhörare, öppnades afnuvarande styresmannen, generalmajor D. W. Silfverstolpe, med en helsning till H. M:t konungen. Akademiens sekreterare, generalmajor Hazelius, uppläste årsberättelsen., som inleddes med några ord om de moraliska krafternas betydelse i kriget, med särskild tilllämpning på den stora striden i Nordamerika, der saknaden af de vigtigaste af de moraliska krafterna, ordning, sammanhållning, militäranda och insigter, alstrade det oerhörda menniskoödandet, utan afgörande resultat, oaktadt der fiunes i öfverflöd allt det som eljest plägar tryta, folk, vapen och utrustning. Grundorsakerna till detta tillstånd, faon talaren åter deri, att man ej egt någon armå i fredstid, och att man medförde till lägren sina politiska lidelser och tvister. Talaren öfvergick derpå till den vanliga öfversigten af de förnämsta tilldragelserna under äret i olika länder inom krigsvetenskapens hufvudgrenar, armå organisation, krigskonst, artilleri, ingeniörväsende och topografi. Dervid accentuerades företrädesvis de åtgärder som i olika länder blifvit vidtagna för att genom rekapitulation under fanoraa bibehålla äldre, öfvade soldater. Med synnerlig utförlighet afhandlades kapitlet om de olika siag afrefflade ka noner, som i skilda länder blifvit antagna eller projekterade, dervid äfven uppgifter meddelades om de kalibrar, som blifvit af den svensk-norska artilleri-komittn föreslagna, och om en annan, föreslagen af general-fälttygmästaren. Huruvida några åtgärder voro vidtagna för sådana kanoners anskaffande, omförmäldes likväl icke, så vidt referenten fattade. I afseende å företeelserna inom befästningskonstens område, framhöllos isynnerhet de ansträngningar, som göras af det ganska demokratiska Belgien4, för Antwerpens befästande, hvarför årligen utgifves mer än Sverge under 50 år bekostat på hela sitt fästningssystem. Vidare om förmäldes de nya österrikiska befästningarna i Venetien, som förvandlat den fordna fästningsfyrkanten till en femkant, anmärkande talaren hurusom dessa tillgöranden utgjorde ett bevis på att tyskarne anse detta land naturnödvändigt höra till Tyskland, oaktadt der talas endast italienska, på samma sätt som Slesvig naturnödvändigt hör till Tyskland, deriöre att åtskilliga dess invånare tala tyska. Talaren gisslade äfven vederbörligen dem, som med anledning af de första pansarskepps striderna ansågo fästningarnes tid vara lörbi, och framhöll de tilldragelser, som synas gifva dementi åt nämnde åsigt. — Föredrogonden i sjökrigsveten skapen, kapten Skogman, uppläste derpå berättelsen om årets tilldragelser inom detta område, framhäållande, säsom det syntes, med en viss förkärlek, den föga uppmärksamhet man i Frankrike och England velat egna åt monitorsystemet. Det ville nästan synas som innefattade detta föredrag en polemik mot vår regerings åtgärd att gilva för Sverges räkning företräde åt denna cert af krigsfartyg, framför de stora skeppen, i hvilka sjömäonen kunna lefva med trefnad, säsom orden lydde i en engelsk skeppbyggares citerade yttrande. Det bör dock anmärkas, att kapten Skogman erinrade att dessa åsigter isynnerhet hade sin riktighet med afseende på en nation som vill och måste herrska på bhafven, och hafva sina skepp kryssande ialla verldsdelar, hvaremot förhållandet är annorlunda-med afseende å ett folk, som håller örlogsfartyg för att skydda sina kuster och sitt sjelfbestånd. Till slut omförmäldes, att svenska regeringen beställt t-e monitorer, med maskiner om 300 nöminella hästkrafter, och bestyckade med två kanoner, af hvilka den ena af väldiga dimensioner. Fartygen beräknes komma att kosta 200.000 rdr hvardera. Slutligen uppläste öfverste Nordensvan minnesteckningar öfver ledamöter af akademien, som under äret med döden afgått. Dessa voro: t. d. ministern i Petersburg, frih. N. F. Palmstjerna, navigationsskolepeksören OC. A. Pet:ersson, öfverceremoninästaren vid K. M:ts hot, grefve U: W. tyldenstolpe, norska generalmajorerna Th. Broch och P. Hansen Birch samt erkehertig Maximilian af Österrike. —Å Kongl. Dramatiska teatern uppträdde fru Kinmansson i eoår afton för första oån