Aftonbladet – 12 november 1863, sida 2

erna voro utan vapen, gjorde sitt gevär i ordning eller drog svärdet till hälften ui skidan, i akt och mening att afvärje ett nyt! anfall. Trupperna framtågade emellertid, tyst och stilla i en lång linie endast två man i bredd, och det syntes på deras min, att de ej voro alldeles trygga för sin per sonliga säkerhet. Franska gardet följde ef. ter på samma sätt och beggedera uppställdes i tvenne afdelningar framför hertigen. De tillsades nu att framträda och återtaga sina gevär, dock utan ammunition, Hvarje man sökte ut hvad honom tillhörde och det visede sig härvid, med hvilken unoktlighet hertigens befallningar blifvit åt. lydda, ty intet enda vapen saknades. När allt: var i ordning vände sig hertigen af Guise till soldaterna och yttrade med hög, till en viss grad sträng röst: Fol ket i Paris har, i betraktande deraf, att 1 endast varit verktyg i händerna på dem, ni svurit lydnad, tillåtit eder att i fred och säkerhet draga er tillbaka. Dock, som någon skiljaktigbet i förhållandet finnes emellan de sehweiziska trupperna och det franska gardet, så måste ock någon olikhet ega rum i det sätt, hvarpå edert aftåg kommer att onordrias. Sehweizarne häfva såsom främlingar ej kunnat hysa någon betänklighet att blindt lyda gifna order, då frans män deremot ej borde hafva alldeles åsidosatt sina pligter emot religionen och egna medborgare. Schweizarne få således ajtåga med högburna vapen och flygande fanor, hvaremot fransmännen måste gå wed sänkta gevär och utan att: blotta fanorna. Ett högt bifallsrop skallade från den otaige folkhopen; ty schweizarne hade både tillförene och äfven under. dagens strid all: tid iakttagit ordning och skick, då det franska gardet åter, så länge det haft makten i händerna, ådagalagt öfvermod och kitslighet emot stadens invånare. På hertigens befallning ställde sig Brissac och S:t Paoli spetsen, den förre för schweizarne, den sednare för fransmännen.