Aftonbladet – 12 november 1863, sida 2

ner än 200 felogenestolpann fördelade på tvenner ader med omkrin; fots afstånd och ett mel I. anrum mellan stolparne i hvardera raden af 6 ot. Dels emellan båda stolpraderna, zigzag öfer fältet, dels längs efter desamma äro telegrafrådar upplagda på särskilda slag af isolatorer (hattar). Dessutom bringas dessa ledningar in ill stationen öfver 7 stolpar, uppställda mellan elegrafgården och experimeniallinien. Om denna linies tillkomst och ändamål äro vi: tillfälle att meddela följande. Sedan det visat sig vara stora svårigheter unlerkastadt att kunna isolera telegraftrådarne så ;äl som en obehindrad telegramvexling fordrar; och efter det att, hufvudsakligen med stöd af atlandets föredöme, flera dyra, men fruktlösa jörsök blifvit gjorda för att åstadkomma förbättring i detta afseende; började hos de personer inom telegrafverket, hvilka intresserade sig för verkets tekniska utveckling — af hvilken också dess ekonomiska förkofran väsendtligen beror — den åsigt göra sig gällande, att de omständigheter, hvilka betingade isolationens större eller mindre godhet m. m., borde, så vidt möjligt, på teknisk-vetenskaplig väg utredas. : Sedan man lyckats konstruera ett för dessa undersökningar ändamålsenligt instrument, gjordes framställning i ämnet till verkets nuvarande chef, hvilken fann skäl att besluta, det skulle för uppgivet ändamäl en experimentallinie härstädes få anläggas, och hvilken således, om detta ändamål vinnes, lagt en god grund för verkets tekniska fullkomning, som icke anses hafva hunnit hålla jemna steg med verkets utveckling i öfrigt. Undersökningarne, som lära fortgått sedan den för dem lämpliga väderleken nu inträdt, hafva till föremål för det första att utreda, om den elektriska kraften meddelar sig direkte från tråden till (den fuktiga) luften, eller om den på ytan af eller genom sjelfva isolatorerna bortledes till jorden, eller om båda delarne ega rum; och för det andra att afgöra företrädet mellan olika slag af nu brukliga isolatorer. Af desvar, som möjligen erhållas på dessa frågor, bero väl de åtgärder, som komma att vidtagas för afhjelpandet af ofvan berörda missförhällande. — Från Handelstidningens korrespondent i Strömstad skrifves den 7:e: Danska koffen, Anine, Mögensen, hemma i Aalborg, på resa från Newcastle till Aalborg med last af stenkol, har strandat och totalt förolyckats vid Väderöarne. Kaptenen och 2 man drunknade, matrosen S. N. Petersen och kocken räddades; masten hade måst kapas utanför Skagen, fartyget törnade och sjönk. Finska skonerten Aurora, om 105 läster, förd af kapten Sjöholm, hemma i närheten af Åbo, som Jastat trävaror vid Umeå för Sunderland, blef nordvest från Skagen natten till den 31 Oktober anfallen af orkanstormen. Fartyget fylldes af vatten, kunde ej föra segel och ville kantra, hvarför masterna kapades; till flera förbiseglande fartyg, hvaribland ett engelskt ångfartyg, gjordes signal om hjelp, men ingen försökte att berga besättningen. För att ej drifva i land på svenska kusten under lördagens instundande natt, resolverade kaptenen att låta begge ankarne gå med 60 å 75 famnars utehängande kettingar; men det oaktadt nalkades fartyget kl. 3-4 om söndags morgon Väderöarnet ankarne höggo två gånger fast, men måtte hafva sprungit, då hafvet och stormen voro för svåra. Fartyget kastades emot en holme i Varskären, der ct med några stötar. var krossadt och sönderbrutet. Skepparen och 7 man omkommo; blott 1 man, jungmannen Anders Hindricksson, hvilken af sjön blef uppkastad på ett flytande stycke af äcket ned på Trollskäret, och derefter med stycket upp å skäret, blef derstädes bergad äf lotsarne, hvilka på eftermidd gen varsnade honom der.