Aftonbladet – 11 november 1863, sida 1

befunnit sig såsom fånge i sitt eget slott Louvren. För mer sex timmar sedar var folket redan på väg dit, då jag förmåd de dem alt göra ha oc å ifrån attså lunda fullfölja sin seger öfver de kungligt trupperna. Men det förvånar mig, att hur lyckats undkomma oantastad; ty borgrarner bittring vid åsynen af dessa soldater kän ner inga gräveer. cEnbet den upplysniog jag bekommit sade Brissve, har konungen till fots begif it sig från Louvren till Tuilerierna, åtföljd ft ett helft dossin äd! Del tigit till häst inne i let och se. 3 hifva dan p igen salt ut genom porten vic Nesle, ukien der blef öfverraskad och de lyckades konana igenom, Emellertid lät iman hafva lossat några skott efter dem, oct folket är nu så förbittradt öfver hvad som skett, att vi få stor möda att föreke mma de öfverallt kringrävda truppernas massakre: rande.t Jre majestät ser sjelff, fortfor hertiger af Guise, tför hvilka vådor konungen blott ställt sig gecom denna öfverilade flykt. On han stonmet qvar i Paris, skulle intet ond hafva vederfarits honom. — Mitt lif och mir heder var en tillräcklig borgen för hans sä kerhet.? Jag tror er, kusin af Guise, sade drott ningen, som emellertid tyckte sig förmärka alt hens ton ej var så bestämd och befal lande som förut, då han ännu hade konun gen belt och hållet i sitt väld. -CMen fö alt ylterligare öfvertyga mig om edra gode atsigter, så ber jag er upphjuda ert bemö dande att frälsa de stackars soldaterna, sow befinnu sig i en så farlig ställning.? tDenva ers majestäts önskan är min egen svarade hertigen. Men sedan jag, som jag hoppas, lyckats häruti, är det nödvändig