Aftonbladet – 5 november 1863, sida 2

just på väg att göra ett besök på schweizeriet, då vattnet föll och den blef liggande utanför i ränonstenen, liksom om den redan varit inne och förplägat sig. Men en ännu längre seglats gjorde en annan båt, hvars) besättning, som, efter hvad det sades, utgjordes af — grisar, lyckligen förde sin skuta förbi alla skär ett par bundra alnar uppåt gatan, der bon dock slutligen gjorde haveri. Besättningen blef bergad. Detta gjorde vattnet, och stormen gaf det) föga efter i att etälla till oordningar och förstörelse. Omkring 20 stycken staket, som eljest trotsat sekler — i parentes sagdt, finnes det godt förråd här i staden på dylika gamla minnesmärken — måste nu gifva vika och fingo ändtligen en behörig hvila efter sin trogna och långvariga tjenstgöring. Men icke endast dessa emeriti, utan äfven flera af ett yngre fabrikat, en del uppsatta för endast några månader sedan, måste ödmjukt böja sig i stoftet för den våldsamme resenären. Att räkna alla de gaslyktor, som fingo sina rutor krossade, skulle vara — icke omöjligt, men alltför — besvärligt. Dito dito med takpannor. En bland dem hade troligen redan län e, från sin höga plats på hr Kochs palats, med nyfikenhet betraktat hr Kullgrens ståtliga hus, och icke nöjd med att se endast det yttre, utan äfven det inre, tänkte hon att nu begagna sig af tillfället att göra en visit och giorde verkligen et litet skutt tvärt öfver gatan, men glömde dervid till den grad all höflighet, så att hon passerade fönstret i stället för dörren — ett sätt, att få sina rutor sönderslagna, tom hr K. troligen aldrig tagit med i räkningen. På gasverket afslets halfva taket, men på den sidan af huset, der ej eldningen sker, hvarföre intet hinder uppstått för gastill verkningen. På vestra gafveln af kyrkans tak bortslets äfven zinkbeklädnaden. — I Wenersborgs Tidning skrifves den 3 Nov.: En sydvestlig storm, hvars mske i häftig het och styrka man knappastkan minnas, utbröt härstädes sistl. lördags morgon klockan emellan 3 och 4. Regn och hagel samt åska och blixtar åtföljde ovädret. Stormen, som varade med en oförminskad styrka 4 till 5 timwar och sedermera fortfor tvenne Of har åstadkommit oerhörda skador. Alla här i hamnen liggande fartyg kommo i drift. Galeasen Balder, hemmahörande här, dref uv hamnen och måste kapa masterna, hvarefter han blef liggande vid skären midtför Bastugusfyren; skutan Josefina, nybyggd förlidet är, gick samma väg och måste kapa tvenne master innan hon kunde stoppas; sä äfven med galeasen Paulina, hvilken fick sina segel ramponerade. (Alla tre dessa fartyg brogtes i gårin i hamnen.) Ett Göteborgsfartyg, drifvande manlöst, törnade lyckligtvis mot yttersta armen af vågbrytaren, hvareiter stormen förde det in i viken. hvarigenom det blef räddadt; hade fartyget drifvit några famnar längre ut, hade det gått till sjös och blifvit vrak. Ett i sundei liggande fartyg måste kasta 8—10 famnar ved öfver bord för att undgå kantring. Fyra ångbåtar, som, innan stormen började, gått ut i Wenern, kommo med plats tillbaka; Clara Elt måste ankra vid Dalbolandet och arbeta med maskin för att icke drifva på land; Wettern ivangs att kasta en del at däckslasten öfver bord, för att kunna åter vända hit, och måste slutligen ankra i sundet för den svåra strömmens skull. Alla fartygen, som lågo i Wassbotten, dre!vo och blefvo segelslitna, ett, lastadt med jern, står på grund och blir troligen vrak. Alla andra i hamnen förtöjda fartyg blefvo mer eller mindre ramponerade. Från Wenern har med ångbåt ingått underrättelse, att 30—40 fartyg ligga som vrak kringströdda här och der på stränderna och skären, hvaribland några härifrån staden. Vattnetisuudet sjönk från 15 till under 10 fot, så att en stor de! af norra stranden blef torr ett par timmar. Längre fram på morgonen återkom vattnet I med sådan fart, att det gjorde två fots fall) under bron. Tin merlänsor sönderspräng des och timret dref till sjör. Vid Brinkebergs kulle kantrade ett fartyg och vid kerström kantrade och sjönk skoterten välfärden från Baldersnäs, lastad med kol, på sådant djap att han ligger i till salningen. Detta om hittills kända olyckor på sjön. På land står det icke stort bättre till. Alla öppet och utan skydd liggande tak blefvo mer eller mindre förderfvade. Husen vid Drottninggatan tilltygades illa. Tegelpannor kastade: upp och ned, rännor och rutor blåste sönder, portar och plank kullkastades. ktt vid östra gafveln af stadens kyrka stå ende pumphus blåste omkuli; af der bredvid slående sex et. aspar omkullvräkte stormen trense, och de öfriga stå lutande till fall. Ettlusthus utanför staden delade samma öde och en mängd ladugårdar samt ladugårdstak hafva blifvit förstörda. En sistl. sommar nybyggd ladugård på hemmanet Halebacken i Wassända socken blåste omkull och taket fördes låogt bort. Liknande förhållande har egt rum på flera andra ställen Hos possessionaten Dahlgren på Hedåker instörtade en större ladugård, hvarvid en mängd kreatur blefvo förderfrade och måste nedslagtas. På Tenggrenstorp nedbläste en s. k. spantbod helt och hållet. Kronans nya hus på Grunnebohed hafva lidit betydlig skada; den under byggnad varande officers paviljongen fick också sin del af förstörelsen. Skogarne hafva blifvit illa åtgångna. Präden ligga dels uppryckta med rötter, lels afbrutna. Flerstädes hafva de allmänna arvägarne varit stängda af nedfallna träd. Med få ord: förstörelsen är allmän både på jö och land. En mängd telegrafstolpar ha olifvit omkullkastade, hvarigenom telegraering förhindrades. — C —Öns I — Från Carlstad skrifves i WermlandsPosten den 3 Nov.: Sistl. lördag den 31 Oktober tasade en yrkan, hvilken var en sf de sväraste i man iaminne, och då träd i massor afbrötoa, elegraftrådarne på flera ställen afsletog, takvannor 0. g v. nedslungades och mycken innan förstörelse anställdes på landbacken, 2 Ar KRK oo Rs Rå AA tr As Hö