Aftonbladet – 5 november 1863, sida 2

verkligen är jude. Brefskrifvaren anser i detta fall såsom sin pligt att kraftigt uppmana allmänheten att icke hålla den farliga tidskriften, som skall blifva en härd för antikristendom.4 En jude, säger hdn vidare, Ymåste af grundsats förneka den heliga treenigheten, Kristus, dopet oeh nattvarden. Med anledning häraf ger Göteborgs Handelstidning Wäktaren och dess bekymrade insändare följande välförtjenta besked: Utan att närmare vilja ingå i någon teologisk kontrovers med brefskrifvaren — vi öfverlemna detta ät utgifvaren ef Svensk månadsskrift — vilja vi blott fästa hans uppmärksamhet på det oriktiga uti uttrycket, att en jude nödvändigt måste förneka Kristus, Att judarne från sin ståndpunkt måste förneka treenigheten, är visserligen sannt; men vi känna många jadar, hvilka alldeles icke förneka Kristus, utan tvärtom anse hans tillvarelse hafva utgjort en stor lycka för menskligheten, likasom de betrakta Kristus för icke blott den störste jude som funnits, utan ock för menniskoslägtets störste välgörare i alla tider. På ett annat ställe yttrar brefskrilvaren: Huru kan en jude träda fram och blifva lärare för kristna eller huru skall han kunna belysa några ämnen på ett kristligt sätt. — Brefskrifvaren tyckes dervid helt och hållet ha glömt att de förnämsta af alla lärare för kristne, som på det mest kristliga sätt belyste imensklighetens stora frågor, voro judar. Om Kristus hade i våra tider ånyo uppenbarat sig för verlden, skulle ben säkert af den nitiske brefskrifvaren tilltalats med samma ord: Huru kan en jude våga träda fram och blifva lärare, e.?4 Han skulle då, tack vare det nittonde seklets civilisation, visserligen icke blifvit korsfäst. Man skulle med en mildare lagstiftning ätnöjt sig md att landsförvisa honom, Säkert är att han icke skulle igenkänts, ej heller på det vänligaste bemötts af just dem, som nu oftast hafva hans namn på läpparne, men föga af hans kärleksfulla anda i sina hjertan, särdeles om han då uppträdt här, såsom förr i Nazareth och Jerusalem, med predikningar mot fariseism och skenhelighet. Det ligger till och med inom möjlighetens område att han i detta fall fannit sina varmaste anhängare hos dessa judar (hvilka brefskrifvaren jemte hedningarne bevämner otrogna) likasom en gång förut bland några mer eller mindre heterodoxa judiska fiskare. —U ppgift till svenska läkaresällskapets protokoll, tisdagen den 3 November 1863, rörande sjukligheten i hufvudstaden under veckan från och med söndagen den 25 till och med lördagen den 31 Oktober: Sjukligheten mindre betydlig. 1:o Inom enskild praktil: anmälde sjukdomar: Mest ängse i följande ordning: katarrer, diarråer, halsflusser, frossor, gastriska febrar, reumatismer, ögoninflammationer, lunginflammationer och neuralgier. Spridda fall af: kikhosta,strupkatarr, pleuresi, och nervfeber. 2:o Å hufvudstadens sjukvårdsanstalter: K. Serafimerordens-lasarettet: sjukantalet den 31 Okt. 221, hvaraf 137 på afdelningen för invärtes sjuka; inkomne under veckan: nervfebrar, ögoninflammationer, lunginflammationer, en frossa och en hjerninflammation. K. Allm. Ga nisonssjukhuset: sjukantalet den 31 Oktober 144, hvaraf 57 på afdelningen för invärtes sjuke; inkomne under veckan: lunginflamationer, frossor, katarrer och gastriska febrar. Provisoriska sjukhuset; sjukantalet den 31 Oktober 134, hvaraf 104 invärtes sjuke; inkomne under veckan: fyllerigalenskap, smittkoppor (två fall), gulsot, nervfebrar samt fall af hjerninflammation och lunginflammation. Allmänna barnhuset: strypsjuka (ett fall) samt fall af diarr, halsinflammation och katarr; vid dess poliklinik: diarreer, lunginflammationer och katarrer. Barnsjukhuset; sjukantalet den 31 Oktober 51; nkomne under veckan : katarrer. Allmänna barnbördshuset; vårdade 19. Barnbördshuset Pro Patria: tillståndet godt. Diakoniss-sjukhuset: sjukantalet den 31 Oktober 25; inkomne under veckan: en reumatism, en tarminflammation. Stockholms Hospital för sinnessjuke: sjukantalet on 31 Oki. 151, hvaraf 71 mankön och 80 qvinön. Stockholms stads och läns kurhus: sjukantalet den 31 Okt. 190. 3:o Bland de fattiga (enligt fattigläkarnes veckorapporter) : katarrer, diarreer, frossor, gastriska febrar, reumatismer, och lunginflammationer. 4:0 I fängelserna: fyllerigalenskap samt fall af diarrå, frossa, pleuresi, katarr och gastrisk feber. — Af Krigsvetenskopsakademiens handlingar och tidskrift har nionde häftet för år 1863 utkommit. Det innehåller: Anförande afföredraganlen i beföstningskonsten. — Norska värnepligtslagen. — Några ord angående armåns tjenstgöringsreglemente. — Frivilliga skarpskyttekårerna . Sverge och deras inflytande på fäderneslandets örsvar. — Mexikanska kriget (forts.). — Unlerrättelser från främmande länder. — Officiella underrättelser. — Marknaden vid Råglanda kommer, enigt kammarkollegii föreskrift, att förändras från I rimarknad till en marknad för försäljning afl ndast kreatur och landtmannavaror. — I Göteborgs-Posten för onsdepen läses: Sedan K. M:t medgifvit att å härvarandel i äre 3 lilehet med hvad förhållandet tr I Stael I.