Aftonbladet – 3 november 1863, sida 3

förenad äfven personbefordran, är det naturligt att göromålen för ett stort antal postförvaltare blifvit betydligt ökade. Följden deraf blir att äfven ökadt biträde påkallas. Här är icke stället att söka utreda frågan, vid hvilka kontor detta behof af större arbetsstyrka må böra afhjelpas genom anställande af ordinarie tjenstemän utom postförvaltaren. En början är gjord dermed innevarande år, då vid fem postkontor utom de förenämnda, blifvit å stat uppförda ordinarie kontorsskritvare. Vi föreställa oss att, i den mån postverkets tillgångar det medgifva, en liknande utvidgning at personalen skall efterhand ock måhända årligen ifrågakomma. Vi nämnde: Spostverkets tillgångar?, och anhålla, i sammanhang dermed, få anmärka ett misstag, hvartill författaren gjort sig skyldig, likasom några andra, hvilka under sednaste tiden offentligt yttrat sig i dessa ämnen. Han synes förutsätta att för postverket forifarande påräknas någon årlig behållning af postinrättningen. Sådant är dock icke förhållandet. Sedan flera år tillbaka användas postverkets öfverskottsmedel ensamt till befrämjande af inrättningens vidare utveckling. Genom en tilltagande brefvexling bar det också sålunda blifvit möjligt att för hvartdera af de eistförfutna åren höja postverkets utgiftsstat med mer än 100.000 rdr. Staten upptager nemligen utgifterna, i runda tal, för år 1860 till 1,483.000, för år 1861 till 1,615,000 år 1862 till 1,726,000 och för innevarande år till 1,900,000 rdr. En så betydlig förstärkning af postpersonalen, som förf. möjligtvis anser böra ega rum och som skulle sätta samtliga rikets postanstalter i tillfälle att vid hvarje timma på dagen betjena allmänheten, kunde med säkerhet icke åstadkommas utan ett gen-: ska stort årligt tillskott af statsverket, utöfver de nyligen beviljade 70,000 rdr. Den lid kan måhända icke vara så aflägsen, då, genom förhöjning i skjutslegan, en behöflig utvidgning af diligenstörbindelserna m. m., ett sådant tillskott kan komma att påkallas. Och vi tro — deruti säkert ense med förf. — att för hela landet sämt dess rörelse och affärslif en fullt ändamålsenlig organisation af postinrättningen och dennas fortgående utveckling äro nog vigtiga och maktpåliggande för att icke böra undanskjutas af den anledning att möjligen för desamma påkallas äfven anslag af statsverket, helst utan tvifvel dessa anslag, genom en ökad rörelse, snart nog komme att, om också endast medelbarligen, återgäldas. Men, äfven med erkännande häraf, lärer dock ingen vilja förneka att önskligast är om postutvecklingen kan så som sig bör bestridas utan nägra synnerliga bidrag af statsverket; likasom det inom postverket, som annorstädes, torde befinnas riktigast att icke öka tjenstemanuspersonalen annat än der sådent för göromålens säkra och obehindrade gång är oundgängligen nödigt. Och att äfven med nuvarande organisation allmänheten kan och bör blifva bättre och fullständigare betjenad än hvad förf. föreställt sig, torde han finna deraf att, enligt postmästareinstruktonen, postkontor skall hällas öppet från kl. 8 på morgonen till kl. 7 e. m. predikooch bönestunder undantagandes?. Denna sistnämnda ledighet har sedan några decennier tillbaka ä söckendagarne motsvarats af rättigheten att vid middagstiden vanligen två timmar, kl. 12—2 eller 1— 3, hålla kontoret tillslutet. Men något ancat gällande u:dantag från den nämnda föreskriften, att postkontor skall öppnas kl. 8 på morgonen och ej på eftermiddagen förrän kl. 7 tillslutas, känna vi itminstone icke. Deremot är i allmänhet stadgadt, att om post anländer före kl. 7 2. m., densamma skall inom en timma deretter utlemnas, äfven om derigenom nödigt blefve hålla postkontoret öppet längre än vad eljest är föreskrilvet. Förf. behagade häraf finna att om han örskaffat sig tillförlitlig underrättelse om och påyrkat hvad som i detta afseende var hans likasom den öfriga allmänhetens rätt, han, för att i Helsingborg på dagen erhålla bref från Köpenbamn icke haft nödigt träffa några sådana särskilda anstalter, som i den sednare tidningsartikeln omtalas. De ofvaonämnda föreskrifterna ega i allmänhet tillämpning på utdelningen af ankomna poster. Hvad särskildt beträffar emottagandet af bref, som skola med post afgå, gälla derför till en del olika bestämmelser, beroende af tiden, då i regel posten ill olilka orter skall från särskilda poet anstalter expedieras. Den under de sednaste åren vidtagna omreglering af de flesta poster i mellersta och södra delarne ef riket bar gjort nödvändig en revision af de förut för de särskilda postkontoren i sådant afseende utfärdade tabeller, hvilka äfven närmare bestämma tiden för ahkomna po sters utlemnande. För utarbetandet af dessa nya tabeller äro redan för några månader sedan yttranden och förslag från samtliga postanstalter infordrade och äfven afgifoa. Högeligen önskligt hade utan tvilvel varit att omarbetandet af dessa tabeller redan hunnit försiggå. Att eådan ännu icke skett har emellertid sin grund ensamt i den omständigheten att derigenom skulle hafva blifvit vödigt undanskjuta andra ärenden, hvilka varit af ännu mera brådskande och maktpåliggande beskaftenhet. R. (Insändt.) Sockenbibliotekerna.