Aftonbladet – 2 november 1863, sida 3

Häktningarne fortsäitas i stor skala i Warschau; nyligen har citadellet fått hundra nya invånare, Hundratals unga personer häktas på Warschaus gator, släpas in på olisvaktkontorev och bli visiterade inpå ara kroppen. Enligt National-Zeitung kom ma dylika häktvingar att fortsättas och de häktade att utan dom och ransakning skiekas till aflägsna provinser i Ryssland. ITALIEN. Konung Vietor Emanuel, som begifver sig till Neapel, för att der hålla en stor revy iöfver italienska marinen, kommer att qvarstanna der till slutet af Oktober månad. . Kamrarne skulle derföre komma att under hans frånvaro öppnas i Turin den 17 Oktoer. Af hertigens af Modena 3000 soldater hafva 2000 biifvit införlifvade med österrikiska armån och de öfriga hafva begifvit sig till sina hem. Från Turin skrifves den 23 Oktober: Regeringen sysselsätter sig sedan några dagar med polska frågan, och man berättar här att hr Nigra fätt i uppdrag att erinra pariserkabinettet om att italien icke skall utaf en af vestmakterna möjligtvis it Österrike gifven garanti låta athälla sig ifrån att uti Venetien fulitölja sina syftemål, så snart tillfälle dertill yppar sig. På visst håll hyser man nemli en här den farhågan, att hr Drouyn de Lhuys möjligen kunde lyckas öfvertala kejsaren att garautera Österrike fortfarande besittning af hels dess närvarande territorium, och icke, såsom han förut erbjudit, att i tråga om V en lemna Österrike ersättning. Uti Lima kommer hädanelter alt residera en italiensk minister, som skall hafva högsta ledningen aterna vid Stilla oceanen. Uti Syc 3; hafva många italievare nedsatt sig, och endast uti Lima fivnas 20,000 medborgare af denna nation. Italienska eändebudet uti Köpenhamn, markis Migliorati, har blifvit utnämnd till Italien3 sändebud i Pern. AMERIKA Presidenten Lincolns åtgärd att ånyo kalla 300,000 frivilliga under vapen, förråder att nordstaterna måste göra väldiga kraftansträngningar; men äfven sydstaterna äro pödkade till motsvarande åtgärder, få vidt de ej genast skola duka under för en olltför stor öfvermakt. Men att fylla luckorna i rebellhärens glesnade leder är för sydstai terna vida svårare än för de norra, i anseende till de förras betydligt fåtaligare fclkmängd. Alven södera sin konskription, och man må ej föreställa sig att hela d hvita befolkning med hänförelse strömmar! till fanorna. För att tvinga folket att in-j träda i hiren skola högst barbariska medel användas. Från Mississippi berättas obyggliga saker om hura man behandlar dem, som söka undandraga sig konskriptionen De jagas som vilda djur al ursinnviga blo hunäskoppel. En del af dessa olycklig taga sin tilll vkt till Perlflodens träsktrakter, och för att söka för hundarne försvåra att! uppspåra deras tillhåll, stoppa de skarpt; luktande saker, såsom lök, cayennpeppar; och dylikt i sina skor, för att derigenom? örminska deras spårkrafi. MHundarne falla; äfven ofia offer för befolkningens hämnd. : U:ii Alabama tilldrog sig nyligen följande: händelse: Itt gammalt fruntimmer, hvars. men och söner blifvit bortryckta från hem-; mets härd för att instickas i härens leder, ; var just sysselsatt med att tillaga kött till. middagsmåltiden, då hon fick höra skallet af en flock bundar som närmade sig hennes, boning. Genast utslog hon stryknin öfver, köttet. Hundarne och deras herrar ankommo snart. De sednare togo köttet från bordet I och kastade det för hundorne, hvilka be. ärligt slukade det, så att 13 at dem kort. derefter dogo. Till hämnd härför antände! hundarnes egare huset och qvarlemnade den stackars qvinvan i sällskap med de döda hundsroe, beröfvad allt hvad familjen egde.! Den genom biodbadet vid Little Rock be. i öfversten Quentreil. som tillfån.: unionsgeneral Blunts lifgarde vid fi stet Scott, hade genast låtit skjuta fångarne. Unionstrupperna funno sedan deras hk ge-l. nomborrade af kulor. Rebellerna under! Shelby; Coffee och flera andra officerare, hade anställt stora härjningar uti Missouri. I De hade den 8 Oktober uppbrännt staden! Carthago samt förstört en mängd broar och jernvägsstationer. i Om de sednsste operationerna vid Rapidan berättas följande: Den S Okt. gick I Lees hela här öfver Rapidan, framryckte mot Madison och hotade kringgå unionens: högra flygel. Den 10 uppstod en het träff! ning mellan unionshärens rekognoscerings-:4 HU 1 2 i i i i I trupper och general Scotts kavalleri. De förstnämnda blefvo tillbakaträngda till Culpepper. General Meade drog sig sedan till baka till Rappahannock, med uppgifvandej af Culpepper. Återtåget verkställdes i god. ordning. Kavalleriet, som betäckte detsamma, förlorade många officerare och sol! dater. General Greggs kavalleri blef vid j en rekognoscering kringrändt och förlorade ij! 500 man då det slog sig igenom. General Meade retirerade sedan den 13 Okt mot Manassas, och Lees hela här tågar efter. Man väntade en stor drabbning vid Bulls Run. Enligt rapport från Meade hade rebellerna den 14 angripit hans arriergarde, samt liktidigt hotat hans flank, men blefvo af unionstrupperna tilibakaslagna samt förlorade i ett batteri kanoner och 450 tillfångatagna. Sedan dess hade ingen sammandrabbning skett. Meade hade besatt Chantilly och! Fairfax och Lee hade uppställt sin kår vid ? Bulls Run. i Rykten cirkulerade, enligt hvilka Meade skulle entledigas och general Sickles ihans ställe öfvertaga högsta befälet öfver Poto-! machären. Rosenkranz ställning var oför1 ändrad. Rebellerna hade afskurit hans för b bindelse med Burnsides kår, och sökte tvinga !! H i! unionisterna till återtåg. E PR i fr E rn Sn An or noen 1 T I RIHSDAGEN E — t