— Från Furudal i Dalarna skrifves den 15 Oktober : Som erfarenheten visat, har en del af allmogen mindre vård om sina barn än om husdjuren, ty då de sednare utsläppas för att söka sig föda, följer vanligen en person med för att skydda dem för vilda djur samt tillse, att alla komma hem, medan barnen få gå utan vård och tillsyn hvart de behaga. En i denna vecka in träffad händelse må derföre omtalas såsom varning: aftonen den 13 Oktober saknades 3 gossar, utan att någon kunde gifva upplysning om hvart de tagit vägen. Den yngste var ej fylld 4 år och de andra voro endast 5 år gamla. Man visste ej, om de fallit i den framflytande Oreelfven och drunknat, eller om de fönrrat sigi den omkringliggande skogen. Emellertid samlade sig så mycket folk, som för tillfället var att tillgå, och undersökningen företogs genast samt fortsattes hela natten med bloss. Några af de sökande observerade slutligen fjät i sanden efter trenne barn på en väg, som ledde till blyberget, hvarföre undersökningen derefter rigtades t detta håll, men allt förgäfves. Sökandet fortsattes påföljande dag, men med samma resultat. Torsdagen den 15 samlades ungefär 250 personer, och efter mänga mödor och ansträngningar hörde man det glada utropet genom den framtågande linien : de äro funna! Alla tre voro vid if, ehuru en af dem var stelfrusen, så att han hvarken kunde röra sig eller tala. De stackars små voro dåligt klädda och saknade skor. De hade alltså lefvat utan mat i tvenne dygn samt haft att kämpa mot regn och kyla.