Aftonbladet – 31 oktober 1863, sida 3

des bokanta för Tyskland och hvilka sven. ska allmänheten nyligen lärt sig känna ge. nom en lika trogen som elegant öfversättning efter den Herderska bearbetningen a! den svenske litteratören tOscar Fredrikt. Frenslilling af Sökrigshistoriens vigtigste BegiI — venheder ved G. J. Mäller, Capuain-lieutenant i den norske Marine. (Christiania, B. M. Bentzen 1863.) Med det fjerde häftet, som nyligen utkommit, är nu detta arbete, hvarom vi redan en gång nämnt, fulländadt. Författaren sträcker sin framställning alltintill den allrasenaste tiden, så att han till och med beskrifver de franska örlogsexpeditionerna till China och Cochinchina 1859—60, samt omtalar de senaste rönen och uppfinningarne i fråga om bepansrade fartyg. Man har i detta arbete en på en gång instruktiv och underhållande öfversigt af allt hvad som från äldsta tider är anmärkniogsvärdt inom sjökrigets historia, och författaren har dervid med lätt förklarlig förkärlek och utförlighet dröjt vid de skandinaviska rikena sjökrig, och att döma af den sakkännedom och opartiskhet, hvarmed han framställt de svenska sjöstriderna, har han stödt sin framställning på sorgfälliga forskningar och tillförlitliga källor. Stilen är rask, ledig och klar, framställningssättet behagligt och boken egnar sig derigenom icke blott för män at facket, utan äfven för den bildade allmänheten. Skildriogen af de särskilda rjödrabbniogarne är tydliggjord genom bifogade litografierade planscher. I det nu senast utkomna hältet finner man sålunda tre planscher öfver slaget vid Trafelgar, samt teckningar af kampen mellan Shannon och Chesaj eak den1 Juri 1813, Najadens förstöring i Lyngöers hamn 1812, affären vid Eckernförde 1849 och drabbnngen vid Sinope 1853. — Någonting ovanligt är att se ett svenskt filosofiskt arbete öfver-att på tyska, från hvilket språk vi vanligen öfversätta det mesta inom denna lärogren. I Leipzig har emeilertid pyligen utkommit en öfversättning af professor Ribbings år 1861 utgifna arbete om platoniska filosofien: Genelische Darstellung der platonische Ideenlehre — von Dr Sigurd Ribbing, professor der Logik und Methaphysik an der königl. Universität zu Upsala. Erster Theil (Leiprig, W. Engelmann 1563, 404 s. 8:0). Euligt tillkännegifvande å omslaget, skall det sedusre bandet lemna pressen i början ef nästa år. Hvem som ötversatt arbetet finnes icke angilvet. ! Läran om Jorden, betraktad ur vetenskaplig synpunkt, föreläsningar af Carl Ritter. På svenska af Gustaf Thomfee. Stockholm hos F. Svanström. Den store tyske jordbeskrifvaren, som lyftat geoprafien från den låga ståndpunkt hvär-. på den före honom stod och adlat den till a vetenskap, ville ännu i sitt lifs afton kasta en sieta öfverskådande blick öfver det stora fält, hvars al!a detoljer voro honom så väl bekanta. Frakten blef de föreläsningar som br Thomåes sakunniga penna nu öfverflyttat på vårt språk. Vi mötas här ej at den m af detaljuppgifter som i geografiska läroböcker i allmänhet hindra oss att se skogen för bara träds. I likhet med Humboldt i sin Kosmos, j fråga om hela verldsbyggnaden, har ban velat visa oss hvad vetenskapen ända ned till den tid som i dag är upptäckt och har att lära oss om jorden, ; såsom en sjelfständig individ, hennes hi. storia, hennes karakter, den ethiska ej min-; dre än den fysiska, samt de stora dragen i hennes fysionomi, och anledningarne Ve före de gestaltat sig eåsom de gjort och icke annorlunda. Det är, med ett ord, ett föreök att ställa jorden lifsleftvande framför os3, eller rättare sagdt att förflytta oss på en ståndpunkt utom henne, der vi ej Sen kunna öfverskåda henne, såsom en medlem af den stora verldsfamiljen, utan äfven urskilja hennes proportioner, landets och vattnets förhållande på hennes yta, landets vertikala och horisontala utsträckningar o. 8. v. Oaktadt denna stora generaliserande uppfattning behöfva vi ej frukta aut i Riiter fiona en spekulatif filosof, som för uppställandet at ett system abstraherar från de aktiska förhållandena. Han säger sjelf träffande om ett dylikt filosoferande i all mänhet: logen verklig spekulation, ingen filosofi öfver det oändliga och eviga är möjlig, utan att man utforskat och lärt känna det ändliga och jordiska. Den som icke lär sig känna och utforska det ändliga kan icke heller begripa det eviga, det oändliga.t Jordbrulkskemiens hufvudgrunder, framställda i fyra Jöreläsningar, jemte en afhandling om Peruviansk guano, af J. G. Nesbit. (Stockholm, Axel Hellsten3 förlag.)y