1j Bland arbeten, hvilka åsyfta att sprida -Jen dylik kännedom, intager det verk vi här anmäla ett framstående rum. Författarens I namn är kändt och aktadt inom den tyska Hitteraturen, icke blott genom hans arbeten .iidet vetenskapligt medicinska facket, utan äfi ven genom en mängd populära uppsatser rörande menniekokroppens vård och andra saniftära ämnen, ämeddelade uti den vidt spridda i tidekriften Gartenlaube?. Den lärostol han fjbekläder, såsom professor i patologisk anajtomi i Leipzig, torde äfven böra få gälla såsom en garanti för hans kompetens att T behandla det vigtiga ämne hans verk omfattar; och den framgång detsamma rönt, nemligen att inom några få år redan i sin fjerde upplaga utkomma i Tyskland, bevisar att arbetet uf den tyska publiken blitvit ganska högt uppskattadt. Verket är indeladt uti följande fyra afdelningar: 1) Den friska menniskan; 2) HelsoHäre, eller den friska kroppens vård; 3) Den jsejuka menniskan, eller den sjuka kroppens vård; 4) Menniskans könslif. Första afdelningen, som innehåller en fulliständig och detaljerad redogörelse för den I menskliga organismens alla delar, åtföljes af 30 särdeles väl utförda grevyrer, utgörande afbildningar af kroppens olika organer, såsom: hjertat och blodets kretslopp; bjernan, ryggmärgen och ryggmärgsnerveroa; lungorna och luftvägarce; brösthålan; mat I smältningsapparaten ; bukhålan med urinorganerna och de stora blodkärlen; den yttre huden i genomskärning och förstoring; ögate hela byggnad, jemte synnerven; selorganet, i 5 afbildningar; näshålan; organet, i 4 afbildningar, m. fl. Den vetenskapliga redogörelse, som uti I denna afdelning lemnas öfver alla de olika funktioner, hvilka förrättas af menniskokroppens organer, utmärker sig för mycken klarhet och lättfattlighet. Den, som icke varit i tillfälle att genom vidlyftiga studier inhemta vetenskapliga ineigter i detta intressanta och vigtiga ämne, skall svårligen kunna på ett angenämare och miudre mödosamt sätt erhålla ett riktigt begrepp om menniskokroppens hela organism, än genom ett uppmärksamt genomläsande af denna intressanta och högligen lärorika afhandling, supplerad at de vackert och redigt utförda och på ett tydligt sätt förklarade afbildningarne. Andra afdelningens afhsndlingar om de olika födoämnenas närande kraft och verkningar, matsmältningsorganismen, bludbildningen eller födoämnenas öfvergårg ur m smältninugsapparaten i blodet, blodeirkulationen, respirationen, nutritionen, blodets el ning, menniskokroppens värme, Oorganerpas frivilliga rörelse, hjernverksamheten samt de såsom slutföljd af hela den menekliga organismens vetenskapliga analys framgångna reglorna för kroppens vård och behandling, äro alla särdeles upplysande och i hög grad förtjenta at uppmärksamhet. Icke mindre intressant och ganska pikart, i anseende till den skarpa gissling författaren med rätta utöfvar mot det mångenstä des uppträdande medieinska charlataneriet, jär tredje afdelningen, som safhandlar den sjuka menniskans vård, men öfver hvars större eller mindre värde vi dock ej tilläta 0e88 något omdöme, öfverlemrande desa bedömande åt männen af facket. Denna afdelnings syfte är elldeles icke, såsom en och annan möjligen kunde föreställa sig, att göra läkarevården öfverflödig. rfattaren tillråder tvertom ligt att, då sjukdomsfall inträffa, vända sig till kunniga läkare. Men han redogör för de mest gängse sjukdomars natur, symptomer, utveckling och vanliga följder; underlättar genom sina råd en rationel sjukvård, särdeles vid sjukdomar hos barn, samt varnar för en mängd gäpgse huskurer, qvacksalfverier, arcana, kraftmedel 0. 8 v. Ötfverallt framlyser författarens brinnande nit att bekämpa fördoner och missbruk sam upplysa och gagna med de rika frukterna af sin outtröttliga vetenskapliga forskning och erfarenhet under en längvarig praktik sisom läkare. Kapitlen om barnavården äro isynnerbet i ta grad bebjertansvärda uvch kunna i flera afseenden betraktas såsom ett ord i sinom tid, om man kastar en blick på de nånga för barnens framtida helsa, kralter och moraliska utveckling så förderfliga missi2o, som begås af i dessa ämnen okunniga eller oerfarna föräldrar och barnavårdarin nor. Med rätta ogillar författaren sk den ganska allmänna plägseden, att fö alltför ringa vigt vid lämpligheten af del! personer, ät hvilka man, ofta utan al kän-). nedom om deres karskter, lynne och andra i egenskajer, anförtrör vården af de späda barnen, eom dertöre icke sällan emottaga skadliga intryck och missbildas i det allraförsta stadiet af sitt lil. Man kan icke nog ofta och nog allvarligt erinra derom, att de egenskaper, som uppfostringskaliet oundängligen kräfver, ej kunna vinnus utan ifligt intresse och outtröttliga bemödanden. alt så mycket som möjligt vinna insigt om l; hvad som är rätt och gognande för denj 4 menskliga varelsena förädling och förkofran både till kropp och ajäl. Författaren tillegnar sitt arbete åt mödrar och lärare, i hvilkas händer kommande släg ens framtid hvilar och af hvilka förnämiigust menniskoslägtets kroppsliga, andliga och moraliska förädling och fullkomning bero, och hans bufvadändamål dermed år utbredandet at förnuftiga åsigter öfver den friska och sjuka menniskokroppens vård. Poema del Cid i svensk öfversättning med histo risk och kritisk inledning, utgifvet af doktor OC. G. Estlander, docent vil universitetet i Helsingfors. — Aftryck ur Acta Societalis Scientie Fennice. (Helsingfors 1863 ) För spanska folket gifves det intet minne å dyrba intet namn så kärt som den hjelteg, hvilkens bragder under konungarne Ferdinand den stores, Sancho 11:s och Al SN uu Tr