Aftonbladet – 30 oktober 1863, sida 3

Rn Sn g uktbara fält. Särdeles anmärkningsvärdt är äfven att fru Michaeli, joaktadt sina framgångar i den sistnämnda konstarten förmått bibehålla sinnet lika varmt joch öppet som förr för de store mästarnes skapelser, i olikhet med så mången annan laf sångens ryktbarheter, som glömma de gamle gudars tempel för att endast offra åt dagens pya, grannt och kort skimrande vädersolar. — Hvad det dramatiska utförandet af rolen beträffar, ådagalade fru Michaeli, att hon äfven på den banan alltjemt gör Istora framsteg, och om mani hennes Elvira licke såg den glödande, passionerade spanIskan, så återfann man likväl deri det uttryck af okonstlad känsla och ren qvinligdhet, som aldrig kan förfela att uppväcka intresse och sympati. Om än Eroanis rol icke tillhör hr Arnold-: sons rätta genre, förtjena dock hans synbart noggranna studium deraf och hans särdeles vårdade framställning allt beröm. Som vanligt sjöng han ganska väl, ehuru rösten denna Jatton led af en lindrig indisposition. Såsom Carl V ådagalade hr Sandström en berömvärd måtta i sitt spel, och hvad utförandet af såogpartiet vidkommer, gaf han ytterligare prof på goda framsteg i den artistiska behandlingen af sin förträffliga rösts resurser. Afven hr Walin såsom Bilva fyller värdigt sin plats, om än hans rörelser understundom förefalla nog ungdomligt lifliga för den äldrige Silva. Sammanhållningen af det hela vittnade såsom vanligt om en noggrann inöfning. Huset var utsåldt. — Det nya stycke, som Kongl. dramatiska teatern gaf i går afton för första gången4 enligt tillkännagifvandet å affischerna, Di plomatenX, komedi i 2 akter af Scribe och Delavigne, är så föga nytt, att det lärer ha gifvits å Kongl. stora teatern verkligen för första gången den 7 September 1529, så ledes för 34 är sedan. Stycket bär också hela karakteren af att vara tillkommet under restaurationen, då man skref komedier för och emot vissa samhällsklaeser, och den satir stycket innehåller emot diplomaterna är icke af det slaget, som har ett bestå ende värde såsom Molieres, utan förefaller något gammalmodig. Emellertid hörer stycket till de muntraste och mest uppsluppna af de Scribeska lustspelen och det kan ännu ses med nöje, så snart nemligen hufvudrollen, hr de Chavigny, diplomaten mot sin vilja, som slår alla med häpnad öfver sin segerrika diplomatiska intrigkonst, utan att han sjelf förstår det allraringaste af hvad man förehafver och menar, spelas så väl som nu var fallet med hr Hedin, hvilken återgaf sitt parti med en enkelhet, naturlighet och naiv bonhommie, hvarigenom först situationerna blefvo i bög grad komiska och den lifligaste munterhet alltjemt underhölls. Afven de öfriga spelande voro på sin plats, ehuru man måste anmärka den konstlade deklamationen hos fru Hedin, som hos henne är vanlig, då hon icke rörer sig på konversationens område, uten har yttranden, som innebära någon pathos, samt den styfva korporalsmässiga hållniog hr Hanson ger åt storhertigen. — Den konsert, som mll Beate Högfeldt i går afton gaf i De la Croix lokal, hufvudsakligen i ändamål att derigenom underlätta fortsältandet af sina konststudier i utlandet, var så talrikt besökt som utrymmet medgat, och den unga pianospelerskan, kom ett par gånger förut offentligen låtit höra sig, rönte äfven nu ett uppmuntrande bifall för sina vackra prestationer. Emellertid torde såväl Chopins F-moll konsert som Bee thovens E-dur-sonat, hvilka spelades af konsertgifverskan, vara att räkna till de båda kompo-itörernas svåraste och mindre klart utvecklade pianopjeser, som, för att göra sig rätt gällande, utan tvifyel taga i anspråk en fullt utbildad talang, och icke sällan ganska mycken styrka. MI Högfelåt spelade slutligen äfven en falongspjes af Kontski, benämnd ?Le reveil du lion, hvilken, i betraktande af dess titel, icke saknade sin komiska sida. Det föreföll nemligen som om lejonet, efter att hafva långsamt morgnat sig, ändtligen tillkännagaf sitt uppvaknande genom några lindriga rytningar, hvarpå det började röra på sig ien sakta polkatakt, hvilket kunde göra åhöraren tveksam huruvida det lejon, som föresväfvat kompositprens fantasi, hörde till qvadrupedernas eller bipederpas slägte. Fru Michseli, som välvilligt biträdde vid denna konsert, illustrerade aftonen, utom med en briljant vals af Arditi, genom ett ypperligt uttörande af en rätt vacker Berceuse? af Gounod, med ackompagnement ar pieno och orgelharmonium, för hvilket sednare instrument, jemte piano, ursprungligen ackompagnementet äfven lärer vara skrifvet, i stället för violoncell, som programmet upptog. En Cantique de Noöl, af Adam, hvari ingen julfröjd och ingen ensemblesån2z fanns, sjöngs med ackompagnement å samma instrumenter som nyssnämnda nummer, på ett ganska förtjenstfullt sätt af hrr Willman pe ahlgrep, som derigenom fullkomligt uppfyllde kompositörens anjagligen hufvudsakliga syfte , hvilket tycktes vara ett låta eit par goda röster åstadkomma åtskilliga vackra effekter. Under hr Filip von Schantz anförande utförde hans kapell de vackra ouverturerna till Abencerragerna? af Cherubini och till ?Fidelio? Jef Beethoven, äfvensom orkesterackompagnementet till Chopins pianokonsert. Oaktadt ; förtjenstfulla utförandet af nämnde auverturer kväde man icke undgå att märka en viss skilnad, en något mattad effekt derat, i jemförelse med hvad man erfarit då samma auverturer gifvits I den i akustiskt hänseende vida fördelaktigare lokal, der detta kapell vanligen pläsar spela, Tp I RE UTRIKES, i DANMARK. Enligt bref från Holstein till Börsenhalle hafva de hä5ore mundiohetarna 3 Unlatain