Aftonbladet – 30 oktober 1863, sida 3

polisdistriktet, utan läkares tillstyrkan. Sedermera har kapten Godberson aflidit och handlanden Buchholz, enligt tillkännagifvanden i sta: dens tidningar, uppträdt såsom agent för en ut: ländsk uppfinnare af läkemedel, som kallas abductorolja, dunstessens m. m., hvilka skola vara radikalare medel för botande af sjukdomar än Lebensweckern. Polismyndigheten har dock varit nog stygg att äfven blanda sig i denna af. fär och synes ha en annan åsigt om saken är agenten, ty polisfiskalen, löjtnant Schoultz hade till den 22 dennes låtit inkalla Buchholz i po liskammaren, enligt ett så lydande memorial: Då det enligt kongl. förordningen af den 16 Mars 1825 tillhör polismyndighet att vaka der öfver att icke obehöriga personer befatta sig med sjukdomars botande och medikamenters be redande, har jag icke kunnat underlåta att til laga beifran framhålla ett nytt tilltag. af f. d. handlanden L. Buchholz, hvilken icke låtit länds sig till varning poliskammarens den 17 i sist lidne månad afkunnade beslut, hvarigenom Buch holz och dess sedermera aflidne kompanjon sjökaptenen Godberson vid 25 rårs vite förbjödos att här i staden eller dess polisområde befatta sig med sjukdomars botande. Detta tilltag, ett i stadens tidningar utpuffadt qvacksalveri i stor skala, består deruti att Buchholz, med förka: stande af den af honom kort förut prisade Lebensweckern, numera såsom ett slags universalläkemedel till salu utbjuder och försäljer åtskilliga under namn af abductor-olja, dunstessens m. m., efter uppgift i utlandet beredda fluida och apparater, med hvilka han erbjuder sig att bota 20 å 30 olika sjukdomar, ett erbjudande, som likväl synes öfverflödigt, då, enligt uppfinnarens af denna förträffliga läkemetod försäkran i tidningarne, man dermed kan bota sig sjelf. Enär emellertid detta sätt att intränga på läkarevetenskapens och farmaciens områden står i strid med åtskilliga äldre författningar, nemligen kongl. privilegier för apotekare-societeten jen 28 Juni 1683, med ordningen af 1688, kongl. instruktionen den 10 November 1785, kongl. brefvet den 23 Mars 1795 och kongl. förordninen den 19 Augusti 1817, har jag till i dag låtit inalla Buchholz att öfver detta sitt nya uppträdande i medicinsk väg höras och sig förklara. När målet förekom, infunno sig parterna personligen. Buchholz anförde det han, till följd af poliskammarens åberopade beslut, sedan den 17 September icke utan läkares tillstånd begagnat den s. k. Lebensweckern, och att han icke tagit annan befattning med de omnämnda läkemedlen än att han såsom agent försålt desamma, dertill han ansåg sig vara berättigad, då han erlade skatt såsom handlande i staden, hvilket han styrkte med en förevisad skattsedel. Åklagaren, som icke kunde tillvita Buchholz att ha öfverträdt berörde förbud, yrkade att han måtte aflemna prof på de ny läkemedlen, så att dessa kunde blilva behörigen undersökta. Med anledning häraf förklarade Buchholz, att han nu icke innehade sådana, men inom kort tid införväntade dylika, då han ämnade begära kongl. sundhetskollegii yttrande öfver beskaffenheten och verkan af desamma. Målet uppsköts ull följd häraf till den 23 nästkommande November, då parterna ånyo skulle vara tillstädes, Buchholz försedd med prof på de omnämnda läkemedlen och jemväl med sundhetskollegii utlåtande, såvidt detta kunde erhållas till den utsatta tiden. (G. H.-T.)