Article Image
OB EBIMAMN PÅ MDS EA TA BETR UMAR AIMAR torn genom sin instruktions 9 8 5 mom. vore berättigad, att enligt doktorns uppfattning af Stenhoffs karakter och sinnesbeskaffenhet erfordrades just en dylik bestraffning, som bevistsig vara riktig, då den medförde Tyftade följder. Sedan direktionens ledamöter enstämmigt förklarat doktor Leijer hafva varit i sin fulla rätt i afseende på bestraflningen, beslöt direktionen att, emedan det visat sig att Stenh ff städse varit lömsk, hotande och våldsam mot inrättningens betjening, lazarettets patienter och grannarne, hvarföre han 5 gånger under sista året varit insatt i cell, utan att han deraf låtit sig rätta, och då hospitalet är så olyckligt att ej kunnakhindra dervarande hjon från beröring med både lazarettsooh kurhuspatienter, grannar och på gatorna passerande personer, hvarom ock allmän klagan försports, hos kongl. serafimer-ordensgillet göra hemställan och begäran om Stenhofts förflyttning till annat hospital, der han kan göras oskadlig för allmänna säkerheten. ee .— Uti Philipsenska skolan, som den 17 sistl, Oktober på öfligt sätt firade den i stadarne föreskrifna årsexamen, hafva under sistörflutna läsår 200 barn, deraf 100 gossar och 100 flickor, begagnat undervisningen. Af nämnda antal hafva 85 barn varit qvargående sedan förra examen, 70 blifvit under året inskrifna och 65 utskrifna. Vid examen voro närvarande 135, hvaraf 67 gossar och 68 flickor. — Från Ullrvad nära Mariestad skrifves: Ar 1859 i Maj lades grunden till en ny församlingskyrka uti Ullervad, nära Mariestad. 1860 och 1861 uppfördes hon af tuktad sten, och är hon stor, rymlig och ljus. Då arbetet med sjelfva inredningen skulle taga sin början, sammanträdde den valda byggnadsbestyrelsen, för att lemna föreskrift om och ordna detta arbete. Då gjorde sig den åsigten allmänt gällande, att väl snygga och beqväma sittplatser skulle beredas åt alla församlingsmedlemmar, utan undantag, men inga dörrar anbringas för sittbänkarne. Men som man befarade, att många äldre, som hela sin lefnad varit vana att sitta inhägnade såsom djur inom riglade båsrum, skulle finna skäl till klagan ötver det nya förslaget, så hänsköt bestyrelsen ärendet till hela församlingens afgörande å allmän sockenstämma, som sålunda egde att antaga eller förkasta bestyrelsens enhälliga förslag. Sockenstämman utlystes, och församlingen samlades på den bestämda dagen såsom en man att afgifva sina röster. Så cnart ordföranden kungjort bestyrelsens fattade och uttalade åsigt, så biträdde hela församlingen denna med ett enhälligt ja. Härefter rättades nu arbetet. Hvar och en, som lyster, kan nu komma och se, huru skönt kyrkan visar sitt inre, och huru belåtna församlingens invånare äro med hela inredningen. — — Följande prof på militäriskt maktmissbruk, som, om det är grundadt, hvilxet vi j äro i tillfälle att kontrollera, onekligen är förtjent af laga beitran och allvarsam näpst, omtalas af en korrespondent från Norrköing till Södermanlands Läns Tidning: Vid andra lifgrenadierregementet lefver och regerar en kapten och kompanichet, O. W. Edman. Enligt regementsorder af den 28 sistlidne Mars skulle från Westanstångs kompani, som står under nämnde hr Edmans chefskap, till Långholmen afgå en kommendering af 1 korporal och 15 gre: nadierer. Dessa Längholmskommenderingar äro riktiga plågoris för grenadiererna, och en rättvis befälhafvare tillser på den grund, att en bestämd ordning iakttages, så att ej! samma karl utkommenderas förr än hans tar kan vara inne. En mindre rättvis chef åter har i dessa kommenderingar ett fpperligt medel att tukta honom misshag iga underlydande. På grund ar den insångna regementsordren befallde i kompanierdres nu Westanstångs kompanichef, att bland de grenadierer, som skulle till Långholmen afgå, borde vara grenadiererma n:r 6, 35, 58 och 108, med det märkliga tilllägg: i händelse de ej innan den 15 April till sina korporaler lemna skrifiligt intyg, att de vid innevarande års generalmönstring 4skyldra och begära afsked. Förhållandet var nemligen, att hr kaptenen ej hade några laga skäl mot dessa grenadierer ett få dem skilda från regementet, hvilket han, af en eller annan hemlig orsak, önskade. Under sådana förhållanden kom kommenderingen till Långholmen förträfiligt till pass såsom ett tvängsmedel att få dem att sjelfmant lofva amt taga afsked. Derefter förjer på kompaniorderna de grenadiernummer, som skola till Låsgholmen afgå, i det fall, att de först ompämnda grenadiererna ställde sig kaptenens anmining till efterrättelse. Derefter sattes korporalerna i rörelse för att infordra de väntade medgifvandesa om afskedsanmälningar, enligt af kapten Edman uppsatt formulär. För de grenadierer, som icke äro skrifkunniga, föreskrefs, att korporalerna må skrifva i deras ställe, men dervid se väl till, att ej betygen beviltnas af andra grenadierer än sådana, som icke äro kommenderade till Långholmen?. Hvarföre, känner kaptenen bäst sjelf. Manövern tygkes hafva lyckats, med undantag för grena diererna a:r 6 och 58, som förmenade gig kunna undgå kommenderingen till Långholmen, utan att derföre behöfva taga afsked. Kaptenen upplyser dem dock, i en ny kompaniordreg, att han ärnace personligen anmäla dem till afsked. Jemför men pu denna åtgärd ef kaptenen, att få klanderfria grenadierer skilda ur tjensten mot deras vilja, genom hotelsen med kommenderingen till Långholmen, med kongl. krigsartiklarne af 1798 och kongl. cirkuläret af den 26 Kov. 1812, så finner man i 2 kap. 32 af de förra och 1i den sednare, följande: Miss brukar officer, eller underofficer, på hvad sätt som helst, till annans förfång, för egen vinning, enskild hämnd eller endra aftsigter, den makt och myndighet, som dess embetseiler tjenstebefattning tillstadd är, och finnes straff derå ej särskildt stadgadt, miste tjensten och få den aldrig åter. Sker sådant af öfverilning och ovetenhet eller misstag, straffas med arrest å högvakt eller fästning på viss tid, som brottet är till, och upprät tas i begge händelserna skadan.4 Skulle hr kapten Edman hafva förbisett föreskriften i dessa S, så hoppas jag att vederbörande ej låta komma sig samma förbiseende till last, ty det är bättre att inga lagar hafva, än sådana, som ej efterletvas. Länsstyrelsernas tredje årsväxtberättelse. Från stockholms län (dat. den 26 Okt.): Skörden inom länet har utfallit fördelaktigare i kustorterna än ättlandet och sämst inom Sollentuna fögderi. Öfverhufvud bedömdt, tärde förhållandet med afkastningen af de särskilda sädesslagen kunna angifvas com följer: Tvetet. flerstiides skadadt af sot, beräknas

30 oktober 1863, sida 3

Thumbnail