Aftonbladet – 28 oktober 1863, sida 2

GÅARDAGELENS AFTUNELENA. Ridderskapet och Adeln. Sedan ett par inbjudningar från bondeoch borgarestånden på yrkande af frih. Armfelt lagts till handlingarne, enär frågorna redan genom 3 stånds beslut äro afgjorda, och en inbjudning från det förstnämnda ståndet att biträda dess beslut angående anslag till kamreraren Carl Sandberg blifvit på framställning af grefve F. Cronstedt med vidblifvande af adelns förra be. slut afslagen, genomgicks statsutskottets memorial n:r 200, med förslag till de stadganden angående riksgäldskontorets skulder och fordringar, som böra införas i det nya reglementet för detta verk, och biföllos alla 8, med undantag af följande, som till följd af hr Stuarts yrkande återremitterades, nemligen SS 5, 10, 11 och 76. Utan öfverläggning biföllos statsutskottets utlåtande n:r 159, tillstyrkande k. proposition angående de till åtskilliga stadsskolor inom Lunds stift äfvensom Hallands län uifiende klockareensioner samt landtgillen af klockarebol, samt rih. af Ugglas förslag att i:bjuda medstånden till biträdande af adelns beslut i fråga om krigskollegii omorganisation. Derefter föredrogs hr v. Kochs på bordet hvilande motion angående en underdånig skrifvelse med förklaring att, derest K. M:t vid ingående af handelstraktater med främmande makter finner anledning att, till beredande af motsvarande fördelar för Sverge, lemna eftergift af den i 16 S bevillningsförordringen stadgade afgift för utländska handelsexpediter, rikets ständer för sin del icke hafva något deremot. Motionären uppläste ett längre skriftligt anförande, dels för att förklara anledningen till väckandet af förslaget, dels för att bevisa sin grundlagsenliga rätt dertill. K. M:t hade under dennai riksdag till ständena aflåtit tvänne skrifvelser, hvari vidrördes en tillernad handelstraktat med Frankrike, och talaren visade genom statistiska uppgifter de fördelar, som kunde våra handlande genom lindring i umgälder beredas, i fall man här iakttog reciprocitet, samt anhöll om remiss af moötionen till bevillningsutskottet. Härom uppstod en liflig och envis diskussion. Frih. Armfelt ansåg ej de k. skrifvelserna af den 13 sistl. December och den 17 Juli innevarande år utgöra tillräcklig anledning att grundlagsenligt väcka motionen, enär den icke omedelbarligen härledde sig från ett föregående beslut eller under riksdagen timad tilldragelse. Det vore stridande mot 55 riksdagsordningen att åter upptaga en fråga, som redan vore genom ständernas beslut afgjord. Förstärkt bevillningsutskott hade nemligen genom omröstning antagit just den 16 S, som vore gällande för alla handelsexpediter, och det vore ej rätt att nu vilja deri medgifva undantag. Talaren skulle gerna önskat att hans tvifvelsmål om srundlagsstridigheten häfdes, men måste tills nan blefve öfvertygad om motsatsen yrka att motionen ej måtte till någon åtgärd föranleda tan läggas till handlingarne. . Hr v. Koch försvarade sin både juridiska och moraliska rätt att väcka motionen och bemötte len föregående talarens påstående, att en under iksdagen timad händelse ej skulle kunna förinleda en ändring i den beslutade bevillningsörordningen, dermed att, om t. ex. ett krig inräffade kunde det till och med bli nödvändigt utt upphäfva alla å i denna förordning. Frih. Armfelt förklarade sig icke öfvertygad af notionärens argumentation. Hr J. F. Fåhrevs understödde motiontren.