Aftonbladet – 28 oktober 1863, sida 2

visade skilnadeii eintilån en verklig ministerstyttise, sådan som den i en del andra länder förekommer, samt den depärtementalstyrelse som blifvit här i landet införd, och hvilken ingalinda kunde till en sådan med våra lagar och sedvanor oförenlig styrelse utbildas derigenom att man inom den centrala administrationen utbytte den kollegiela formen emot enmannavälden. Genom dessa chefsstyrelser eller förvaltningsbyråer komme administrationen icke i närmare beröring än hittills med regeringen, och man vunne icke större skyndsafnhet i ärendenas handläggbig, emedan skriftvexling emellan den högsta och den intermediära auktoriteten vore fortfarande oundgänglig, och emedan de rådgifoande ledamöternas meningar måste, såsom förut de röstegandes, in etmtas. Deremot ekulle genotnförandet af ett sådant system verka mindre säkerhet och redbarhet i ärendenas behandling samt mindre dugiigbet och sjelfständighet hos embetsmännen. Åtskilliga maktmissbruk, som de nya enmannastyrelserna redan under den korta tid de varit här i landet ioförda, låtit komma sig till iast, påpekades äfven, och man lade synnerlig vigt vid nödvändigheten att icke, då frågan om rikskollegiernas ombildning först förekom, godkänna en princip, som i sina följder skulle inom hela administrationen utöfva det förderfligaste inflytande på befordringsväsendet och embetsmannakårens beskaffenhet. Hr Björcks reservation vann lifligt understöd, emedan densamma, om också dess författare så vida gifvit efter för yrkandena om chefernas egenmyndighet, att han tillerkänt dessa rätt att på eget ansvar afgöra vissa mål, likväl begränsat dessa till sådana, som erfordrade militäriskt tekniska insigter; under det att alla öfriga mål blifvit ötverlemnade till en särskild afdelning, som utgjordes at endast civile medlemmar, med kollegialt ar betssätt, Bibehållandet af krigskollegii nuvarande organisation försvarades endast al hr Henschen, och striden hvälfde sig, utom i fråga om principerna för embetsverkens organisation i allmänhet, hufvudsakligen emellan ofvannämnda reservation samt ridderskapets och adelns beslut, till hvars antagande en inbjudning från detta stånd an kommit, och hvilket med mycken ifver förfäktades af hr Ridderstad m. fl. Skiljaktig heten mellan detta beslut och hr Björcks reservation är, såsom man torde erinra sig, endast den att det förstnämnda vid krigskollegium bibehållit, under det att hr Björck velat derifrån skilja, tillsynen ötver militiestatens boställen samt förvaltningen af de landtförsvaret tillhöriga fonder och statsan slag. Vid votering segrade hr Björcks reservation med 25 röster mot 9, hvarefter hr Bjerta föreslog det amendement till samma beslut, att befurdringsärenden icke skulle få afgöras annorlunda än af alla afdelningarne gemensamt. Detta amendement blef af ståndet antaget; men hr Hjertas begäran om aflåtandet af inbjudning i samma hänseende till medstånden begärdes på bordet. Hos adeln förekom i gär afton en propo sitionsvägran, som af ståndet godkändes. Frågan gällde huruvida proposition om remiss skulle kunna framställas på en af br v. Kock väckt motion om en skrifvelse till K. M:t, med förklaring, att ständerna icke hade något emot att eftergift i afseende å den handelsexpediter ålagda bevillning egde rum för den händelse K. M. vid afslutande af handelstraktater med främmande makter funne sådant för reciprocitets vinnande vara erforderligt. Vi redogöra under riksdagsafdelningen för de skål som anfördes såväl för beviljande af remiss som för den åsigten att sådan icke kunde grundlagsenligt medgilvas. Det mest anmärkningsvärda, som i dagens plena förekommit, torde vara frågan om yt: terligare anslag till nationalmuseibyggnaden. Adeln har bifallit utskottets förslag, men deratöfver ansagit de 17,470 rdr, som äskats för beklädande af väggarne i vestibulen med Pstucco lustro?; presteståndet beslöt ena handa tillägg i anslaget samt höjde dess utom anslaget till geheimebyggnadsrådet Stäler från af utskottet föreslagna 20,000 rdr till af K. M:t föreslagna 24,825 rdr: borgareståndet har bifallit utskottets förslag oförändradt, dervid dock de för omgifnin varnes ordnande begärda 70,000 rdr bevilades först efter en längre diskussion och zenom en votering, som utföll med 29 röster mot 25, hvilka sistnämnda ville att lenna kostnad skulle drabba Stockholms stad; bondeståndet äter afprutade denna ör kajbyggnader erforderliga summa, hvil sen dock genom de tre aovdra ståndens beslut är ef ständerna bifallen. I öfrigt godsände äfven bondeståndet utskottets förlag. Det återstår alltså oafgjord endast rågan om de ofvannämnda 17,470 rdr, i afseende å hvilka två stånd stannat mot två. Lagutskottet hear nu afgifvit förnyadt utåtands i fråga om förändring i stadgandena om oäkta barns arfsrätt och tillstyrker utskottet nu :ntagande af borgareståndets belut, enligt hvilket oäkta barn må taga ar! fter sin moder lika med äkta barn. ——— — Resultatet af talmanskonferensens öfver äggningar om tiden då riksdagen bör kunna fslutas lärer vara, att afslutningen tros kunna ga rum omkring den 20 November, dock anäg sig talmanskonferensen ävnu icke kunna öreslå dagen.